Första fynd
Först uppgiven av Birger (1908a) på grundval av belägg i S (1891, EN, Duvbergshammaren).
Ekologi
De flesta lokalerna i Härjedalen är klimatiskt gynnade syd- eller sydvästbranter med ras- eller blockmark. Arten torde vara kalkgynnad.
Höjdgräns 940 m: Tännäs: Hamrafjället (Kullman 1971).
Utbredning
Underviolen är påvisad i Ljusnedal, Tännäs, Linsell, Sveg och Overhogdal. Antalet rutor är 10.
Lokaler
Bland sydbrantslokalerna kan nämnas Ljusnedal: Vedbodsåsens S-sluttning i örtrik björkskog (17C 8h 2- 2-, 1981, BD i UPS) och Tännäs: Hamrafjället, strax nedom SV-branten (Nilsson 1976, även Birger 1908a på grundval av belägg i S av Signe Falck, taget 1900). En annan lokal där arten återfunnits på senare år är Sveg: Duvbergshammaren (16E 7d, 1989, Hedenäs i S). Tidigare angiven därifrån av Birger (1908a) på uppgift av EN.
