Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "mellan Funnesdalen och Ljusnedal vid sjön."
Ekologi
Huvudstarr är en kalkkrävande kärrväxt. Många av lokalerna ligger i strandkärr vid Ljusnan. Arten förefaller att inte trivas på kulturpåverkad mark.
Höjdgräns ca 900 m: Ljusnedal: Stor-Mittåkläppens nedre östsluttning (18C 2f, 1987, ÖN).
Utbredning
Arten är känd från Storsjö, Vemdalen, Ljusnedal, Tännäs, Hede och Linsell. Den är noterad i 36 rutor med fördelningen NV 21%, NÖ 12%, SV 14%, SÖ 0%. Huvudstarr är ganska vanlig i kalkområdet i den centrala delen av Linsell: t ex vid Svartåsvallen (16D 8f 1- 3-, 1968, BD i UPS) och i området med Hedekalk V om Hede tätort och V om Rånddalen (16D 1e, !)
Utbredningskartorna för huvudstarr och gräsull Eriophorum latifolium påminner om varandra med den viktiga skillnaden att gräsull också är spridd i vägdiken och på annan störd mark i sydöstra Härjedalen.
