Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Bygdenamn och bruk
Ett från Norge härstammande provinsnamn är karve (Modin 1911). Modin (1911) uppger också att kummin användes både som brödkrydda och i huskurer mot "bröstvärk".
Ekologi
Kummin är en gammal kulturväxt, som främst växer på vägrenar, vid järnvägsstationer och på torra betesmarker vid fäbodar och annan bebyggelse. Den förekommer naturaliserad i ängar och högörtskog.
Höjdgräns 1033 m: Helagsstugorna (Kilander 1955).
Utbredning
Kummin är noterad i alla socknar utom Härjedalsdelen av Åsarne och Idre. Den finns i 61 rutor med den svårförklarade fördelningen NV 22%, NÖ 19%, SV 7%, SÖ 10%. Enligt Hultén (1971) tycks dock arten vara mycket vanlig i de delar av Norge som gränsar till Härjedalen, och därigenom skulle det möjligen kunna förklaras att arten är relativt vanligare i NV. Kummin är särskilt i Norge en viktig ostkrydda,varför den ofta odlades vid sätrarna.