Först uppgiven av Cedergren (1916). Det är dock osäkert om äldre floraförfattare (t ex Birger 1908a) skilde mellan denna art och Arabidopsis suecica (jfr utförlig redogörelse hos Malmgren 1982). Äldsta belägg är Lillhärdal: Olingdal (16E 2d, 1894, EN i S).

Denna ljusälskande växt förekommer på kulturmark av varierande slag, t ex vägkanter, banvallar, vägslänter, jordtippar, grusplaner invid järnvägsstationer och annan bebyggelse, samt i fodervallar. De flesta av växtplatserna är torra, men arten uppträder också på torv.

Höjdgräns 1033 m: Helagsstugorna (Kilander 1955). Arten är dock ovanlig i fjällområdet.

Arten varierar främst i fråga om rosettbladens flikighet, men gränsen mot grustrav Arabidopsis suecica är sällan svår att dra. Blomkaraktärerna är också särskiljande.

Funnen i 193 rutor med fördelningen NV 33%, NÖ 38%, SV 34%, SÖ 68%. Alla socknar är representerade. Arten har nått en anmärkningsvärd spridning under senare år.