Första fynd
Först uppgiven av Dusén (1880).
Ekologi
Ursprungligen odlad som komponent i timotejvallar, mer sällan i rena klövervallar (tillsammans med rödklöver och någon gång vitklöver, Birger 1908b). Alsikeklöver är numera en vanlig vägkantsväxt (förmodligen utsådd). Någon gång har arten påträffats i gles gräsmark vid fäbodar. På en lokal är den till synes naturaliserad: Tännäs: NÖ om Tvaruberget (17C 6h, !). Arten växer där i ett rikkärr.
Höjdgräns 820 m: Tännäs: vid Walles fjällhotell (18C 0f 3-0-, !).
Utbredning
Känd från alla socknar utom Härjedalen/Åsarne och Härjedalen/Idre men mycket sparsam utanför genomfartsvägarna. Antalet rutor med fynd är 38, dvs frekvensen är ungefär densamma som för brunklöver. Även fördelningen i stort liknar den för brunklöver: NV 13%, NÖ 10%, SV 7%, SÖ 9%.
