Först uppgiven av K. F. Thedenius (1839) som Aspidium alpinum.

Alpstenbräken är en exklusiv kalkväxt, som främst förekommer på marmor och annan urkalksten (jfr Elven 1984).

Höjdgräns 1138 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955).

Alpstenbräken är bicentrisk i Skandinavien med en utbredningslucka mellan S delen av Nordland fylke och Härjedalen. (Elven 1984).

Storsjö: Stora Helagsstöten i klippspringor i SSÖ-sluttningen S om p. 1457 (18C 6g, Kilander 1955), Stötlidens Ö-sluttning (18C 5i, 1991, SK i UPS), S. Ljungdalsberget (18C 4j, 1836, TH i UPS), Torkilstötens S-brant (18C 5i, Nilsson 1976). Ljusnedal: Stor-Mittåkläppens SV-sluttning (18C 2f, Nilsson 1976).