nordlåsbräken

24 Botrychium boreale Milde

This Eurasiatic and N. American species includes a few subspecies or varieties, e. g. subsp. obtusilobum (Rupr.) Claus. in northwestern N. America and NE. Asia (amphi-Beringian distribution). This species, perhaps easily overlooked, cannot in the present state of knowledge be considered a circumpolar plant, although it may tum out to be so after further investigations (cf. Hultén, Circumpol. I, p. 5).

Hot. Arten är sällsynt, och dess lokaler på kulturmark hotas av igenväxning i samband med fäbodväsendets avveckling. Enligt Frisén & Ingelög (1990) är arten hänsynskrävande.

Fäbodvallarnas nedläggning, upphörande slåtter och betesdrift med åtföljande igenväxning har medfört att arten minskat på senare tid. I allmänhet växer endast enstaka eller få exemplar på lokalerna, förekomsten i Junsele strax S Mo är ett undantag.

Nordlåsbräken är en nordlig art som i inlandet har påträffats söderut till norra Dalarna, medan den längs kusten når till Gästrikland. Dessutom förekommer den i en till synes isolerad population i Stockholms skärgård i Uppland, vilken utgör artens svenska sydgräns. Fridlyst.

På samtliga fyra nuvarande lokaler förekommer även låsbräken och rutlåsbräken. Artens ekologi och variation mellan åren på de aktuella uppländska lokalerna beskrivs av Nissling & Edelsjö (2009).

Nordlåsbräken är sannolikt ursprunglig på basiska klipphällar längs kusten men i övrigt en gammal kulturföljeslagare knuten till kulturlandskapets marginaler mot skogen. Arten påträffades först 1920 på Eskön av Gottfrid Lidman (belägg i UPS och S). Den har troligen alltid varit mycket sällsynt men har försvunnit från flera lokaler under senare år.

Typiska följeväxter är månlåsbräken, smultron, kattfot, lingon, fårsvingel, kråkbär och renlavar.

Näst efter stor låsbräken är nordlåsbräken den sällsyntaste av låsbräkenarterna i Hälsingland. Vi har därför ganska liten erfarenhet av dess biologi. Liksom rutlåsbräken visar den sig i små och från år till år varierande antal, och som släktets övriga sällsynta arter, utom stor låsbräken, förekommer den ofta tillsammans med andra låsbräkenarter. Växtplatserna är öppna, med lågvuxen annan växtlighet och ofta spår efter tidigare markstörning, se lokalförteckningen. Sporspridning har setts från mitten av juli till början av augusti.