Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Denna i landskapet sällsynta art har bara setts på sandig mark, i regel älvstränder eller glesa tallmoar. Den är kulturgynnad och växer ofta på vägslänter.

Höjdgräns 600–650 m: Ljusnedal: Sjöbergets SV-sluttning (17C 7h 4- 2-, BD i UPS); kartans nordvästligaste prick.

Arten är känd från Ljusnedal, Hede, Linsell, Sveg, Överhogdal och Lillhärdal. Antalet rutor är 11, och av kartan framgår att arten i stort sett är östlig. Flera lokaler ligger på Ljusnans sandiga stränder. Av dessa kan nämnas Linsell: 1 km S om Ortholmen (17D 2j, 1969, BD i UPS, conf. Nannfeldt)