Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Förekommer i Härjedalen oftast i steniga miljöer, gärna i och nedanför rasbranter, inte alltför beskuggade. I västra Härjedalen ses träjon ofta i ängsbjörkskog. Arten växer ibland i blockupplag, t ex i Ljusnedal: Spegeldammen (17C 7h, !). Den är inte speciellt fuktighetskrävande och tycks vara kalkgynnad i väster. I östra Härjedalen (liksom i södra Sverige) växer träjon i kalkfattig miljö.

Höjdgräns 995 m: Tännäs: Ösjökläppen (18C le, Kullman 1977).

Småflikarna är i regel skarptaggiga runt om, men i Tännäs: Svartåsens sydbrant (17C 3i 1- 2-) växer en avvikande form med småflikarna endast sågade i toppen och med (2–)4(–5) sporangiesamlingar per flik mot normalt 8 per flik. Ett exemplar av denna form finns i UPS (1980, BD).

Arten är noterad i 27 rutor. Som kartan antyder hör träjon till de växter, som tycks ha kommit till Härjedalen både från väster och öster. Klimatiska eller andra hinder för fortsatt horisontell utbredning föreligger knappast. Arten är känd från Storsjö, Vemdalen, Ljusnedal, Tännäs, Hede, Linsell, Överhogdal och Lillhärdal.