Endast ett fynd, tidigare publicerat av Danielsson & Nilsson (1988): Ljusnedal: Bruksvallarna vid bäckar, på en av växtplatserna (18C 0f 1- 2-) nu troligen utgången. Denna lokal låg något S om skolan i södra delen av Bruksvallarna, och växten sågs där 1975-82 av uppgiftslämnaren Ulla Johansson, Eskilstuna. Därefter försvann arten från platsen. Själv sökte jag den förgäves 1991. Belägg från troligen denna förekomst samlades av Britta Gustafsson, 1980, i UPS.

Det finns dock kvar en rik lokal i Bruksvallarna (18C 0f 2- 2-, 690 m). Växtplatsen, som är en liten bäck på ömse sidor om vägen till fjällkyrkogården, anvisades av Peter Ståhl, Gävle. Jag besökte platsen den 17 juli 1991, då en enda blomma var utslagen, och tre veckor senare, då blomningen var nästan förbi. Lokalen är rik: 100-tals blommande exemplar växte i bäcken. Arten var fullt naturaliserad och växte tillsammans med bl a bäckbräsma Cardamine amara, källdunört Epilobium alsinifolium och lundarv Stellaria nemorum. Det är märkligt hur väl denna amerikanska växt anpassat sig till svensk natur. Stenar (1950) omtalar ett fynd i Jämtland, Ström, Äspnäs 1947: "Utkomlingen, som odlas som fönsterväxt i byn, blommade vackert och tycktes finna sig bra i det svala, framstrilande vattnet". Vidare har E. Folkeson på en kollekt i S (från Åre) noterat: "Ett krukex. utkastades i skogen för 7–8 år sedan; finns nu i 100-tals ex. vid en bäck." Kanske har gyckelblomman etablerat sig i Bruksvallarna på liknande sätt. En utförligare redogörelse för artens uppträdande lämnas av Danielsson (1992b).