Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Tätört är framför allt fuktighetskrävande och möjligen något gynnad av kalk. Den påträffas i kärr och annan våt mark, såsom sjö- och älvstränder, speciellt sådana som har ett inte alltför slutet växttäcke. Den växer också på stigar och i hjulspår på våta skogsvägar. Tätört sprids lätt till vägkanter,om naturliga förekomster finns i närheten.

Höjdgräns 1345 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955).

Tätört finns i alla socknarna. Den har antecknats i 372 rutor, och fördelningen är NV 94%, NÖ 87%, SV 66%, SÖ 85%. Den klart lägre frekvensen i SV är möjligen en återspegling av fattigdomen på kalk och förekomsten av utbredda moränområden med torftig vegetation.