Första fynd
Först uppgiven av Fristedt (1854): "på Funnäsdalsberget."
Ekologi
I Härjedalen växer stinksyska uteslutande i kalkrika brantberg. Arten förekommer främst i stenig ängsbjörkskog och i rasbranter. Lokalerna är i regel beskuggade av annan vegetation.
Höjdgräns 900 m: Hamrafjället (Kullman 1971).
Lokaler
Som kartan visar har arten ett mycket begränsat utbredningsområde i Ljusnedal och Tännäs.
Endast fyra lokaler är kända från tiden efter 1965: Ljusnedal: Ormruet (ÖN). Tännäs: Hamrafjället (Birger 1908a, Nilsson 1976, Kullman 1971, se ovan); Ulvknätten (17C6g, Danielsson 1981, exemplar taget 1979 finns i UPS). Ramundbergets Ö-brant (18C 1f, !).
Smith (1920) anger en förekomst på "Anåfjäll" utan närmare precisering. Lokalen ligger gissningsvis i den sydvästra delen av detta vidsträckta fjällområde. Den har tagits med på kartan.
