Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Bland folkliga namn kan nämnas fjällkrasse (Modin 1911).

Typisk blommande subsp. polemonioides har jag sett i alpin region där den samlats i utsmälta snölegor och intill bäckar bland grus och småsten. Underarten är troligen kalkgynnad. Subsp. dentata, som även växer i landskapets kalkfattiga delar, förekommer bl.a. i strandkärr och på kulturskapade ståndorter såsom diken och blöta stigar.

Höjdgräns 1225 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955, kollektivarten).

Inom kollektivarten kan två underarter säkert urskiljas i Härjedalen: subsp. polemonioides (= subsp. nymanii, polarbräsma) och subsp. dentata ( = subsp. palustris, kärrbräsma). För den förstnämnda anger Lövkvist i sin monografi (1956) fyra lokaler.

Ytterligare ett par har tillkommit, se nedan. Ett foto av polarbräsma, på vilket jag delvis byggt min uppfattning om dess uteseende, finns hos Nilsson (1986). Övergångsformer till subsp. dentata finnsdock bland mina och andras kollekter. Den har skaftade småblad och större kronblad än subsp. polemonioides. Vissa exemplar av kärrbräsma har småblad med täta, styva enkelhår på båda sidor, något som knappast nämns i våra bestämningsfloror. (Lövkvist talar dock om att småbladen i vissa fall har "rough surface"). Jag håller för troligt att även den mer sydliga subsp. pratensis, ängsbräsma, finns i landskapet. Exemplar som närmar sig denna finns i herbarierna. Gränsen mot subsp. dentata är dock oskarp.

Kollektivartens utbredning i Härjedalen visar en lägre frekvens i SÖ, där stora områden intas av alltför torra marker för att arten skall trivas. Kollektivarten är funnen i 94 rutor med fördelningen NV 45%, NÖ 26%, SV 18%, SÖ 14% och är känd från alla socknar utom Överhogdal.

För subsp. polemonioides nämner Lövkvist (1956) följande lokaler: Storsjö: vid en bäck på Njåmeletjarve nära Nean (18C 6e, 850 m, HSM i UPS), SÖ delen av Djupsjön (18C 5g, 921 m, HSM i UPS). Vemdalen: N. Veman (17E 5-6f?, KBN i UPS). Tännäs: Rutfjällens N-sluttning mot Hamrafjället (17C 8d, J. A. Nannfeldt i UPS). Följande lokaluppgifter har tillkommit: Storsjö: Biskopsåns nedre lopp nära renvaktarstugan (18C 6c 1- 4-, 1981, BD iUPS; fig 56), Bullfjället (18C 5d, ÖN, brev 1984), Gråvålen (18C 6d?, Smith 1957), Isengälta och norrut till Bullfjäll vanlig i steniga snölegor (Smith 1957), strax N om Kesudalens f d turiststation i snölega vid Bodrybäcken (18C 6h 2- 4-, 1979, BD i UPS; fig 56), 1 km N om p. 1134 (V om Vaimatjarve) (18C 5e 1- 1-, 1988, JA, belägg, !), Nedre Skärvagens södra strand (18C 4i 0- 3-, 1992, BD i UPS).

Beträffande subsp. dentata kan nämnas en kollekt med utpräglat håriga rosettblad: Sveg: Herrö vid Svegssjön (16E 5d, 1983, EE i UPS). En annan kollekt med håriga rosettblad härrör från Hede: Långtjärnen strax SÖ om Messlingsberget (17D 7b 4- 3-, 1979, BD i UPS). Underarten är dock osäker: subsp. dentata kan uteslutas (oskaftade småblad). Subsp. pratensis är en klar möjlighet, men herbariematerialet är alltför knappt.