Referenser
Tryckta/ på annat sätt mångfaldigade skrifter
Ahnlund, N. 1931: Pilgrimsvägar i Härjedalen. Svenska Turistfören. Årsskr. 1931: 62-84.
Ahti, T. 1961: On the taxonomy of Erysimum cheiranthoides L. (Cruciferae). Arch. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 16(1). Helsingfors.
Alm, C. G. 1923: Om Drosera intermedia Hayne och D. anglica Huds. f. pusilla Kihlm. i Sverige. Bot. Notiser 1923: 115–127.
Alm, T. & Eiven, R. 1989: Gulaks, Anthoxanthum odoratum s. lat., i Nord-Norge. Blyttia 47: 115–119.
Almquist, E. 1948: Några märkliga dalaväxter. Svensk Bot. Tidskr. 42: 80–84.
Almquist, E. 1949: Dalarnes flora. Lund.
Almquist, E. 1957: Järnvägsfloristiska notiser. Ett apropos till järnvägsjubileet. Svensk Bot. Tidskr. 51: 223–263.
Almquist, E. & Björkman, G. 1970: Nya tillägg till Dalarnas kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 64: 335–379.
Almquist, S. 1883: Om Juncus filiformis L. var. pusilla Fr. och om Poa *stricta Lindeberg. Bot. Notiser 1883: 114.
Andersson, G. & Birger, S. 1912: Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria. Norrländskt Handbibliotek V. Uppsala.
Apelgren, K. 1990: Variation and distribution of Myosotis laxa sensu lato (Boraginaceae) in the Baltic region. Ann. Bot. Fennici 27: 287–299.
Arnborg, T. 1946: Om vårtbjörkens och glasbjörkens ståndortskrav. Skogen 10: 1–8.
Arnborg, T. 1951. Sånfjällets Nationalpark. 1 T. Arnborg och K. Curry Lindahl (red), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 402^110.
Arwidsson, T. 1927: Växtgeografiska notiser från Norrland. I. Bot. Notiser 1927: 337–351.
Arwidsson, T. 1929: Växtgeografiska notiser från Norrland. II. Bot. Notiser 1929: 305–310.
Arwidsson, T. 1930: Floran inom Sonfjällets nationalpark. K. V. A. Skr. i naturskyddsärenden 12. Stockholm.
Arwidsson, T. 1943: Studien iiber die Gefässpflanzen in den Hochgebirgen der Pite Lappmark. Acta Phytogeogr. Suec. 17.
Arwidsson, T. 1948: Iakttagelser över kärlväxternas höjdgränser på Helagsfjället i Härjedalen. Bot. Notiser 1948: 359-361.
Asker, S. 1986: Variation in some apomictic Nordic Potentilla species. Symb. Bot. Ups. 27(2): 199–205.
Aspegren, G. & Bramryd, T. 1976: Naturvärdsinventering för Härjeåsjön, Sexan och Näcktjärnstugan i södra Jämtlands län, Härjedalens kommun. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ser. A. Nr 3.
Behm, F. 1887: Från botaniska excursioner i Jemtland och Herjedalen. Bot. Notiser 1887: 176–184.
Berg, A. 1890: Kritik öfver några växtformer, beskrifna af Fl. Behm. Bot. Notiser 1890: 22–24.
Beurling, P. J. 1843: Botaniska iakttagelser, under en resa genom några af rikets medlersta och nordligare landskap år 1843. Kongl. Vetenskapsakad. Handl. (för år 1843), tryckt 1844: 273–302.
Birger, S. 1907: Tvenne sällsynta skandinaviska Gentiana-hybrider. Svensk Bot. Tidskr. 1: 126–127.
Birger, S. 1908a: Härjedalens kärlväxter. Stockholm.
Birger, S. 1908b: Om Härjedalens vegetation. Arkiv Bot. 7(13).
Birger, S. 1910: Om förekomsten i Sverige av Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. Arkiv Bot. 9(7).
Björkbäck, F. 1979: Metoder att ange växtlokaler. Svensk Bot. Tidskr. 73: 545–554.
Björkbäck, F. 1983: Myrar i östra Härjedalen. Naturvärdesbedömning. Länsstyrelsen i Jämtlands län 1983: 3.
Björkbäck, F., Imby, L., Lidberg, R., Sjöström, I. & Österdahl, L. 1976: Något om brunkullans (Nigritella nigra) utbredning och ekologi i Sverige. Exempel på ADB-anpassad katalogisering och bearbetning. Fauna och Flora 71: 49–60.
Björkman, G. 1939: Kärlväxtfloran inom Stora sjöfallets nationalpark jämte angränsande delar av norra Lule lappmark. K. V. A. Avh. i naturskyddsärenden 2. Stockholm.
Boer, M. Koster, E. & Lundberg, H. 1990: Greenhouse impact in Fennoscandia. - Preliminary findings of a European workshop on the effects of climatic change. Ambio 19: 2-10.
Borg, P. 1967: Studies on Equisetum hybrids in Fennoscandia. Ann. Bot. Fennici 4: 35–50.
Bramryd, T. & Holgersson, A. 1978: Ljungdalen. Naturinventering i Bergs kommun. Länsstyrelsen i Jämtlands län 1978.
Burman, F. 1793–1802: Dagboksanteckningar. ISkrifter utgivna av Jämtlands läns fornskriftsällskap. Lund 1930.
Bylin, K. 1981: Härjedalens fåglar och fågelmarker. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ser. A Nr 5, 1981.
Böök, F. 1925: Resa i Sverige frän Smygehuk till Pajala sommaren 1924. Stockholm.
Cedergren, G. 1916: Till kännedomen om floran i norra Härjedalen med särskild hänsyn till Vemdalen. Arkiv Bot. 14(17).
Cedergren, G. 1922: Svall-is och forsdimma, två föga beaktade växtekologiska faktorer. Bot. Notiser 1922: 225–236.
Cedergren, G. 1932: Die Algenflora der Provinz Härjedalen. Arkiv Bot. 25A(4).
v. Cederwald, G. I. 1867: Strödda bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1867: 162–176.
Christoffersson, I. 1984: Juncus ensifolius, svärdtåg, funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 78: 72–74.
Clarke, E. D. 1810-24: Traveis in various countries. Vol. 10. [Sid 157–170 berör Härjedalen.] London. Del 1-10 utgavs i London 1810-1824.
Cook, C. D. K. & Nicholls, M. S. 1986: A monographic study of the genus Sparganium (Sparganiaceae). Part Subgenus Xanthosparganium Holmberg. Bot. Helv. 96: 213–267.
Dahl, E. 1992: Nunatakkteori, IV. Hvor fantes isfrie områder og hva slags planter kunne leve på dem? Blyttia 50: 23–35.
Dahlbeck, N. 1951: Vid Rogen. I T. Arnborg och K. Curry-Lindahl (red), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 463–471.
Dahlgren, K. V. O. 1962: Die Lösung des micrantha-Problems bei Fragaria vesca. Bot. Notiser 115: 288–292.
Dahlstedt, H. 1912: Nordsvenska Taraxaca. Arkiv Bot. 12(2).
Dahlstedt, H. 1921: De svenska arterna av släktet Taraxacum. I. Erythrosperma. II. Obliqua. ActaFlor. Suec. 1: 1–160.
Dahlstedt, H. 1928: De svenska arterna av släktet Taraxacum. III. Dissimilia. IV. Palustria. V. Ceratophora. VI. Arctica. VII. Glabra. K. V. A. Handl. 3:e Ser. 6(3).
Dahlstedt, H. 1930: De svenska arterna av släktet Taraxacum. VIII. Spectabilia. K. V. A. Handl. 3:e Ser. 9(2).
Danielsson, B. 1951: Bidrag till Jämtlands kärlväxtflora. Svensk Bot. Tidskr. 45: 400–407.
Danielsson, B. 1971: Floran i Linsells socken. I. Några anmärkningsvärda växtfynd. Svensk Bot. Tidskr. 65: 406–408.
Danielsson, B. 1973: Floran i Linsells socken. II. Översiktöver kärlväxtfloran. SvenskBot. Tidskr. 67: 9–33.
Danielsson, B. 1980: Mot en ny Härjedalsflora. Svensk Bot. Tidskr. 73: 467^470.
Danielsson, B. 1981: Botaniska anteckningar från Storsjö, Tännäs och Hede socknar i Härjedalen. Svensk Bot. Tidskr. 75: 35^3.
Danielsson, B. 1982: Floran i Linsells socken. IV. Något om släktet Hieracium. Svensk Bot. Tidskr. 76: 387–390.
Danielsson, B. 1983: Var går fjällväxternas sydgränser i Härjedalen? Svensk Bot. Tidskr. 77: 137–146.
Danielsson, B. 1986: Sydsvenska trivialiteter - härjedalska rariteter. SvenskBot. Tidskr. 80: 151–156.
Danielsson, B. 1991: En botanisk Härjedalsresa år 1842. Biologen 1991(2): 22–24.
Danielsson, B. 1992a: Med apotekaren Thedenius i Härjedalen. Svensk Farm. Tidskr. 96: 27–28. [Föredragsreferat av G. Göthberg],
Danielsson, B. 1992b: Gyckelblomma Mimulus guttatus i norr. Natur i Norr 11: 27–30.
Danielsson, B. & Nilsson, Ö. 1988: Nya växter och nya växtlokaler i Härjedalen. Svensk Bot. Tidskr. 82: 305–313.
Danielsson, B. & Söderberg, I. 1975: Floran i Linsells socken. III. Ett bidrag till mossfloran. Svensk Bot. Tidskr. 69: 381–392.
Danielsson, Birger 1985: Odonvide, Salix myrtilloides, på ny lokal i Småland. Svensk Bot. Tidskr. 79: 240–242.
Danielsson, Birger 1988: Nordkråkbär, Empetrum hermaphroditum, i nordöstra Småland. Svensk Bot. Tidskr. 82: 118–124.
Danielsson, Å. & Schedin, L. O. 1976: Naturinventering av Tönningfloarna med omnejd i Härjedalens kommun. Ser. A. Nr 4. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Östersund.
Delin, A. 1992: Kärlväxter i taigan i Hälsingland -deras anpassningar till kontinuitet eller störning. Svensk Bot. Tidskr. 86: 147–176.
Devold, J. & Scholander, P. F. 1933: Flowering plants and ferns of southeast Greenland. Skrijterom Svalbard og Ishavet 56. Oslo.
Du Rietz, G. E. 1940: Problems of bipolar plant distribution. Acta Phytogeogr. Suec. 33: 215–282.
Du Rietz, G. E. 1951: Myrar i Hälsingland och Härjedalen. /T. Arnborg och K. Curry Lindahl (red), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 86–95.
Du Rietz, G. E. 1954: Sydväxtberg. SvenskBot. Tidskr. 48: 174–186.
Dusén, K. F. 1880: Bidrag till Härjedalens och Helsinglands flora. Öjvers. af K. V. A. Förh. 2. Stockholm.
Ekman, S. & Knutsson, T. 1986: Polygonum lapathifolium i Sverige. SvenskBot. Tidskr. 80: 293–302.
Ekstam, U, & Forshed, N. 1992: Om hävden upphör. Kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. Naturvårdsverket. Värnamo.
Elfstrand, M. 1893: Hieracia alpina aus den Hochgebirgsgegenden des mittleren Skandinaviens. Uppsala.
Elfstrand, M. 1922: Hieracia alpina från Dalarne. Arkiv Bot. 17(17).
Elveland, J. 1978: Axagen, Schoenus ferrugineus, i Västerbottens län. SvenskBot. Tidskr. 72: 125–136.
Elven, R. 1984: Skjörlokene i Nord-Norge. Blyttia 42: 57–67.
Elven, R. 1986: Kommentar til snögras-slekta (Phippsia) og nyfunn av sprikesnögras (Phippsia concinna) i Sör-Norge. Blyttia 44: 126–133.
Ericsson, S. 1985: Om namnen på några serpentinväxter. SvenskBot. Tidskr. 79: 115–116.
Ericsson, S. 1987: Gräsnyckel för Västerbottens län. Natur i Norr 6: 91–126.
Ericsson, S. 1992a: Några tidigare opublicerade fynd av majsmörblommor. SvenskBot. Tidskr. 86: 77433.
Ericsson, S. 1992b: The microspecies of the Ranunculus auricomus complex treated at the species level. Ann. Bot. Fennici 29: 123–158.
Ericsson, S. & Hellqvist, S. 1989: Nyckel till daggkåpor, Alchemilla, i Västerbottens län. Natur i Norr 8(1): 21–56.
Ericsson, S. & Nordenstam, S. 1983: Hur hittar man egentligen Carex laxa Wahlenb.? Natur i Norr 2: 57–67.
Esseen, P.-A. & Dettki, H. 1993: Lägesbestämning av växtlokaler med hjälp av satelliter. Svensk. Bot. Tidskr. 87: 65–69.
Fasgri, K. 1931: Uber die in Skandinavien gefundenen Symphytum-Arten. Bergens Mus. Arbok 1931. Naturvidenskaplig rekke. Nr 4: 1–47.
Faegri, K. 1982: The Myriophyllum spicatum group in North Europé. Taxon 31: 467–471.
Falck, K. 1957: Salixprästen S. J. Enander. Natur och Kultur, Stockholm.
Fondal, E. 1955: Floraen i Brekken herred i Sör-Tröndelag. K. Norske Vidensk. Selsk. Skr. 3.
Forslund, M., Löfroth, M. & Rundlöf, S. 1988: Några intressanta botaniska fynd gjorda under våtmarksprojektets fältinventering. Natur i Norr 7: 11–21.
Fries, M. 1948: Limes norrlandicus-studier. Enväxtgeografisk gränsfråga historiskt belyst och exemplifierad. Svensk Bot. Tidskr. 42: 51–69.
Fries. M. 1949: Den nordiska utbredningen av Lactuca alpina, Aconitum septentrionale, Ranunculus platanifolius och Polygonatum verticillatum. Acta Phytogeogr. Suec. 24.
Fries, M. 1979: Fjällvegetation karteras-synpunkter på resultatet. Svensk Bot. Tidskr. 73: 127–129.
Frisén, R. & Ingelög, T. (utg) 1990: Hotade växter i Sverige. Statens Naturvårdsverk. Stockholm.
Fristedt, R.F. 1854: Anteckningar öfver en Botanisk resa i Herjeådalen 1853. Bot. Notiser 1854: 97–121.
Fristedt, R. F. 1857: Växtgeografisk skildring af södra Ångermanland. Akad. avh. Uppsala.
Frödin, J. 1911: Om fjällväxter nedanför skogsgränsen i Skandinavien. Arkiv Bot. 10(16).
Gjaerevoll, O. 1963: Survival of plants on nunatakks in Norway during the pleistocene glaciation. / A. Löve & D. Löve (red), North Atlantic Biota and their history. Pergamon Press. Oxford.
Gjaerevoll, O. 1973: Plantegeografi. Universitetsförlaget. Oslo.
Gjaerevoll, O. 1990: Maps of distribution of Norwegian vascular plants. Vol. II. Alpine plants. Trondheim.
Grapengiesser, S. 1934: Norrländska vegetationsbilder. Svensk Bot. Tidskr. 28: 300–353.
Grapengiesser, S. 1943: Crux Salicum. En utredning av några vanliga fel vid bestämning av skandinaviska Salices. Svensk Bot. Tidskr. 37: 223–240.
Haglund, G. 1948: Contributions to the knowledge of the Taraxacum flora of Norway. Nytt Mag. Naturvidensk. 86: 45–91.
Hagström, J. O. 1751: Jemtlands oeconomiska beskrifning Eller Känning I akt tagen på en resa om sommaren 1749. Stockholm.
Hansen, Kjeld (red) 1981: Dansk feltflora. Gyldendal. Köpenhamn.
Hansen, Kjell 1991: Det levande fäbodbruket i Jämtlands och Kopparbergs län. Länsstyrelsen i Jämtlands och Kopparbergs län.
Harmaja, H. 1986: Carex pallens, an overlooked Fennoscandian species. Ann. Bot. Fennici 23: 147–151.
Hartman, C. 1820, 1832, 1838, 1843, 1849: Handbok i Skandinaviens flora. Uppl. I-V. Stockholm.
Hartman, C. 1879: Handbok i Skandinaviens flora. Uppl. 11. Stockholm.
Hasselrot, T. 1943: Lavar från Hälsingland och Härjedalen samlade av M. Östman. Arkiv Bot. 30A (13).
Hedberg, I. 1967: Cytotaxonomic studies on Anthoxanthum odoratum L. s. lat. II. Investigations of some Swedish and of a few Swiss population samples. Symb. Bot. Upsal. 18(5).
Hedberg, I. 1986: The genesis of tetraploid Anthoxanthum odoratum. I B. Jonsell & L. Jonsell (red), Biosystematics in the Nordic flora. Symb. Bot. Upsal. 27(2).
Hedberg, O. 1958: Cyto-taxonomic studies in Scottish mountain plants, notably Deschampsia caespitosa (L.) PB s.Iat. Svensk Bot. Tidskr. 52: 37^16.
Hedberg, O. 1986: On the manifestation of vivipary in Deschampsia caespitosa s.Iat. IB. Jonsell & L. Jonsell (red), Biosystematics in the Nordic flora. Symb. Bot. Upsal. 27(2).
Hedlund, T. & Holmgren, G. 1976: Sonfjället med omnejd. Naturvärdesinventering i mellersta Härjedalen. Länsstyrelsen i Jämtlands län, Ser. A Nr 4, Östersund.
Hellqvist, S. 1990: Släktet Draba i Västerbottens län. Natur i Norr 9: 71–86.
Hemmendorff, O. 1984: Inventering av fäbodar i Härjedalens kommun. Jämtlands läns museum. Östersund.
Henning, E. 1887: Växtfysiognomiska anteckningar från vestra Härjedalen med särskild hänsyn till Hymenomyceternas förekomst inom olika formationer. Sv. Vet.-ak. Bih. 13, afd. 3, nr 1.
Herner, G. 1986: Vippfryle återfunnet i Härjedalen. Svensk Bot. Tidskr. 80: 421–424.
Hisinger, W. 1820: Anteckningar i physik och geognosi under resor i Sverige och Norrige. II. Herjedalen. Upsala. [Vegetationen i Härjedalen: 45–52],
Hitchcock, C. H. m fl 1969: Vascular plants of the Pacific Northwest. 1. Seattle och London.
Hiärne, U. 1685: En kort beskrifning af min resa från Stockholm genom Upland, Gestricke- och Helsingeland til Herjedalen, Norrige och Jemtland, dädan til Medelpad och Ångermanland, sedan genom Helsingeland samma vägen hem igen. Nya svenska biblioteket Bd. I: 2: 233–259, 267–276. Utgiven av C. C. Gjörwell 1762.
Holmberg, A.-K. 1977: Härjeån uppströms Hamreskans. Naturvärdsinventering. Länsstyrelsen i Jämtlands län. Östersund.
Hultén, E. 1919: En sommar på Hamrafjället. (Med bildbilaga.) Svenska Turistfören. Årsskr. 1919: 210–227; 288–294.
Hultén, E. 1945: Studies' in the Potentilla nivea group. Bot. Notiser 1945: 127–148.
Hultén, E. 1956: The Cerastium alpinum complex. A case of world-wide introgressive hybridization. Svensk. Bot. Tidskr. 50: 411–495.
Hultén, E. 1971: Atlas över växternas utbredning i Norden. Fanerogamer och ormbunksväxter. 2 uppl. Stockholm.
Hultgren, C., Johansson, P. & Nilsson, G. 1981: Översiktlig natunårdsinventering av Långfjället - Rogenområdet i Älvdalens och Härjedalens kommuner. Länsstyrelsen i Kopparbergs län 1981: 4. Falun.
Hultgård, U.-M. 1987: Parnassia palustris in Scandinavia. Symb. Bot. Upsal. 28(1).
Hultgård, U.-M. 1990: Polyploidy and differentiation in N European populations of Primula subgenus Aleuritia. Sommerfeltia 11: 117–135.
Hylander, N. 1943: Thlaspi alpestre L. i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 37: 377^102.
Hylander, N. 1953: Nordisk kärlväxtflora. I. Stockholm.
Hylander, N. 1965: Släktet Mentha i det nordiska floraområdet. Bot. Notiser 118: 90–100.
Hylander, N. 1966: Nordisk kärlväxtflora. II. Stockholm.
Hiilphers, A. A. 1777: Samlingar till en beskrifning öfwer Norrland. Tredje samlingen om Herjedalen. Västerås.
Hård av Segerstad, F. 1952: Den värmländska kärlväxtflorans geografi. Göteb. Kungl. Vetensk. och Vitterhets-Samh. Handl. Sjätte Följd., Ser. B. Bd. 7. Göteborg.
Hämet-Ahti, L. 1967: Tripleurospermum (Compositae) in the Northern parts of Scandinavia, Finland and Russia. Acta Bot. Fenn. 75: 1–19.
Hämet-Ahti, L. 1970: Taxonomy of Vicia sepium L. (Leguminosae) in Finland. Ann. Bot. Fennici 7: 170–176.
Högbom, A. G. 1920: Geologisk beskrivning över Jämtlands län. SGU. Ser. C, No. 140, 2a uppl. Stockholm.
Höglund, N. & Eriksson, B. 1976: Inventering av vegetationen och renbetets inverkan på marker inom Lofsdalens och Fjätdalens skijteslag. Sv. jägareförbundet.
Ingelög, T. & Gransberg, M. 1992: Rekommendationer med anledning av ökat hot om illegal insamling av hotade växtarter. Svensk Bot. Tidskr. 86: 60.
Ingelög, T., Thor, G. & Gustafsson, L. 1984: Floravård i skogsbruket. Del 2 - Artdel. Skogsstyrelsen. Jönköping.
Ingmar, T. & Rosén, G. 1959: Några iakttagelser i de telmatiska myrarna i deltaområdet V om Ljungans Storsjö jämte några principiella synpunkter pä deltaområdets skyddsvärde. Stencil. Institutionen för växtbiologi, Uppsala.
Isaksson, L. 1983: Urskogar och urskogsartade naturskogar i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Jämtlands län 1983: 13.
Jacobsson, U. 1958: Om gästgiverier och gästgiveridagböcker. Jämten 52: 129–136.
Jalas, J. 1950: Zur Kausalanalyse der Verbreitung einiger nordischen Os- und Sandpflanzen. Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot.Fenn. Vanamo. 24: 1. Helsingfors.
Johansson, K. 1907a: Nya Hieracier från Medelpad. Ark. Bot. 6(14).
Johansson, K. 1907b: Anteckningar från Hieracie-exkursioner i Ångermanland och Västerbotten. Ark. Bot. 6(18).
Johansson, K. 1908: Hieracia Vulgata Fr. från Torne Lappmark. Nya former jämte öfversikt öfver de förutkända. Ark. Bot. 9(1).
Johansson, K. 1909: Medelpads Hieracia Vulgata Fr. Ark. Bot. 7(12).
Johansson, K. 1923: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. [I]. Svensk. Bot. Tidskr. 17: 175–214.
Johansson, K. 1926: Växtgeografiska spörsmål rörande den svenska Hieraciumfloran. II. Svensk Bot. Tidskr. 20: 305–343.
Johansson, K. 1927: Enumerantur Hieracia Vulgata Sueciae. Ark. Bot. 21A (15).
Johansson, K. 1929: Svenska Hieracia Tridentata Fr. Ark. Bot. 22A (12).
Johansson, K. & Samuelsson, G. 1923a: Dalarnes Hieracia Silvaticiformia. Leipzig.
Johansson, K. & Samuelsson, G. 1923b: Dalarnes Hieracia Vulgatiformia. Leipzig.
Johansson, M. 1986: Veketåg (Juncus effusus) i Bygdeå socken. Natur i Norr 5: 60.
Johansson, R. 1981: Skyddsvärda naturområden. En sammanställning av kända områden i Jämtlands län som är skyddsvärda från naturvetenskaplig synpunkt. Länsstyrelsen i Jämtlands län Serie A Nr 2, 1981.
Jonasson, S. E. 1976: Inverkan på växtvärlden av vattenutbyggnad i Hårkan, översta Ljungan och Lofsen. Medd. Växtbiol. lnst. Uppsala 1976: 1.
Jonasson, S. E. & Jonasson, L. 1970: Ängsslåtter utefter Norrälven och Tvärälven i södra Härjedalen. Inst. f. växtbiologi. Uppsala. Stencil.
Jonasson, S. E. & Jonasson, L. 1973: Vegetation inom outbyggda älvsträckor i Ljusnan. Inst. f. växtbiologi, Uppsala. Stencil.
Jonsell, B. 1968: Studies in the north-west European species of Rorippa s.str. Symb. Bot. Upsal. 19(2). Uppsala.
Julin, E. 1977: Some Bothnian subspecies in the Ranunculus auricomus complex: origin and dispersal. Bot. Notiser 130: 287–302.
Karlsson, T. 1976: Euphrasia in Sweden: hybridization, parallelism, and species concept. Bot. Notiser 129: 49–60.
Karlsson, T. (red) 1980: Floristiska notiser (Coeloglossum viride x Dactylorhiza maculata) [Hilding Johansson & Gunnar Odencrants], Svensk Bot. Tidskr. 74: 373.
Karlsson, T. 1990: Smålands flora i slutspurten. Svensk Bot. Tidskr. 84: 217–240.
Kilander, S. 1955: Kärlväxternas övre gränser på fjäll i sydvästra Jämtland samt angränsande delar av Härjedalen och Norge. Acta Phytogeogr. Suec. 35.
Kirschner, J. & Stepanek, J. 1987: Again on the sections in Taraxacum (Cichoriaceae). (Studies in Taraxacum 6). Taxon 36: 608–617.
Knaben, G. 1943: Studier över norske Pyrola-arter. Bergens Mus. Arbok 1943: 6.
Knutsson, G. & Kullman, L. 1969: Flora, vegetation och höjdgränser i det som naturreservat föreslagna Hamrafjällsområdet i W Härjedalen. Rapport till länsstyrelsen i Jämtlands län (stencil).
Krisa, B. 1964: Taxonomic Revision of the Pyrola rotundifolia Complex in Fennoscandia. Bot. Notiser 117: 397–417.
Krok, T. O. B. N. & Almquist, S. 1984: Svensk flora. Fanerogamer och ormbunksväxter. 26 uppl. Uppsala.
Kukkonen, I. 1967: Studies in the variability of Diphasium (Lycopodium) complanatum. Ann. Bot. Fennici 4: 441–470.
Kullman, L. 1971: Notiser om kärlväxternas höjdgränser i V Härjedalen och SV Lule Lappmark. Svensk Bot. Tidskr. 65: 308–309.
Kullman, L. 1976: Recent trädgränsdynamik i V Härjedalen. Svensk Bot. Tidskr. 70: 107–137.
Kullman, L. 1977: Kärlväxter i V Härjedalen. Svensk Bot. Tidskr. 71: 177–184.
Kullman, L. 1979a: Fjällen karteras - synpunkter på resultatet. Svensk Bot. Tidskr. 73: 129-130.
Kullman, L. 1979b: Change and stability in the altitude of the birch tree-limit in the Southern Swedish Scandes 1915–1975. Acta Phytogeogr. Suec. 65.
Kullman, L. 1980: Radiocarbon dating of subfossil Scots pine (Pinus sylvestris L.) in the Southern Swedish Scandes. Boreas 9: 101–106.
Kullman, L. 1986: Dynamiska aspekter på barrträdens förekomst och uppträdande i Röros kommun, Sör- Tröndelag. Blyttia 44: 1–9.
Kullman, L. 1987: Sequences of Holocene forest history in the Scandes, inferred from megafossil Pinus sylvestris. Boreas 16: 21–26.
Kullman, L. 1991: Fjällbjörkskogen - natur- och kulturmiljö. Biologen 1991(2): 11–17.
Kytövuori, I. 1972: The Alpinae group of the genus Epilobium in northernmost Fennoscandia. A morphological, taxonomical and ecological study. Ann. Bot. Fennici 9: 163–203.
Kytövuori, I. 1976: Biosystematics of the Epilobium groups Alpinae and Palustriformes (Onagraceae). I. Dwarfism in crosses of the Fennoscandian species. Ann. Bot. Fennici 13: 69–96.
Königsson, L.-K. 1991: Fjellnäsprojektet-pollenanalytisk undersökning av en fjällbygd. Biologen 1991(2): 25–32.
Königsson, L.-K. 1992: The recent pollen rain in some alpine and sub-alpine environments in the Southern parts of the Scandinavian mountains and its bearing on investigations of Holocene forest-line shifts. Acta Bot. Fennica 144: 19–34.
Lagerberg, T. 1940: Svenska fjällblommor. STF: s hand- böcker om det svenska fjället. 2a uppl. Stockholm.
Lagerberg, T. 1948: Vilda växter i Norden. Band III. Stockholm.
Lagerberg, T. 1949: Vilda växter i Norden. Band IV. Stockholm.
Lange, Th. 1938: Jämtlands kärlväxtflora. Acta Bot. Fenn. 21. Helsingfors.
Larsson, A. 1989: Klibbal och högsta kustlinjen. Växter i Hälsingland och Gästrikland 7(1): 48–51.
Libert, B. 1988: Rabarber. Nordiska museet, Stockholm.
Lid, J. 1985: Norsk, svensk, finsk flora. Oslo.
Lid, J. & Zachau, A. 1928: Utbredningen av Viscaria alpina (L.) G. Don, Alchemilla alpina L. och Rhodiola rosea L. i Skandinavien. Medd. Göteb. Bot. Trädg. IV: 69–144.
Lidman, H. 1951: Längs Ljusnan från fjällen till havet. I T. Arnborg och K. Curry-Lindahl (red), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 156–168.
Lidman, H. 1959: Sonfjället. Sveriges nationalparker. Oldertz och Rosén (red). Utg. Kungl. Domänstyrelsen, Stockholm.
Lind, F. 1981: Floristiska notiser. Svensk Bot. Tidskr. 75: 323.
Lindman, C. A. M. 1913: Om Sagina procumbens L. x saginoides (L.) Dalla Torre. Bot. Notiser 1913: 267–280.
Lindman, C. A. M. 1926: Svenskfanerogamflora. Uppl. 2. Stockholm.
Lindquist, B. 1945: Betula callosa Notö, a neglected species in the Scandinavian subalpine forests. Svensk Bot. Tidskr. 39: 161–186.
Linné, C. v. 1986: Svensk flora. Översatt från andra utökade och rättade upplagan av Flora Svecica, utg. av Lars Salvius, Stockholm 1755.
Lohammar, G. 1958a: Rapport över iakttagelser vid Storsjön i Härjedalen jämte synpunkter. Inst. f. fysiol. bot. Uppsala. Stencil.
Lohammar, G. 1958b: Rapport över iakttagelser vid sjön Lössen i Härjedalen jämte synpunkter. Inst. f. fysiol. bot. Uppsala. Stencil.
Lohammar, G. 1963: Orienterande undersökningar av Vikar-sjöarna. Inst. f. fysiol. bot. Uppsala. Stencil.
Lohammar, G. 1972: Växtvärlden i Grundsjöarna. PM till Statens Naturvårdsverk. Stencil.
Lund-Almestrand, A. 1958: Studies on some micro- species of Alchemilla vulgaris L. Bot. Notiser 111: 587–607.
Lundqvist, G. 1937: Sjösediment från Rogenområdet i Härjedalen. SGU Ser. C 45: No 408. (Årsbok 31) No 4.
Lundqvist, Jan 1969: Beskrivning till jordartskarta över Jämtlands län. SGU Ser. Ca 45: 1^118.
Lundqvist, Jim 1968: Plant cover and environment of steep hillsides in Pite lappmark. Acta Phytogeogr. Suec. 53.
Lundqvist, Jim 1970: Botaniska data rörande norra Sveriges vattenområden. Medd. nr 1, Bio-Data-Gruppen, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm.
Löve, A. 1941: Rumex tenuifolius (Wallr.) Löve, spec. nova. Bot. Notiser 1941: 99–101.
Lövkvist, B. 1956: The Cardamine pratensis complex. Outlines of its cytogenetics and taxonomy. Symb. Bot. Upsal. 14(2).
Malmgren, U. 1979: Förslag till ny metodik för översiktlig vegetationsanalys. Svensk Bot. Tidskr. 73: 9–25.
Malmgren, U. 1982: Västmanlands flora. SBT-redaktionen, Lund.
Marelius, N. 1763: Anmärkningar rörande Herjedalens och Jämtlands Gränts emot Norrige, gjorde vid Gränsemätningen, åren 1758, 1759 och 1760. Kongl. Vetenskap sakad. Handl.
Marklund, G. 1961: Der Ranunculus auricomus-Komplex in Finnland. I. Diagnosen und Fundortslisten einiger Sippen des R. auricomus L. coll. (s.str.). Fl. Fennica 3.
Marklund, G. 1965: Der Ranunculus auricomus-Komplex in Finnland. II. Diagnosen und Fundortslisten einiger Sippen von R. fallax (W. & Gr.) Schur, R. monophyllus Oviz. und R. cassubicus L. Fl. Fennica 4.
Martinsson, K. 1988: Höstlånke, Callitriche hermaphroditica - på tillbakagång i sötvatten i södra Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 83: 243–264.
Martinsson, K. 1991: Callitriche in Sweden: case studies of reproductive biology and intraspecific variation in a semi-aquatic plant genus. Acta Univ. Upsal. 327. Diss. Uppsala.
Mascher, J. W. 1990: Ångermanlands flora. SBT-redaktionen, Lund.
Modin, E. 1911: Växtnamn samt folkliga bruk och föreställningar rörande växter i Härjedalen. Festskrift till H. F. Feilberg. Stockholm, Köpenhamn, Kristiania.
Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericsson, S. 1992: Den nordiska floran. Stockholm.
Mulligan, G. 1976: The genus Draba in Canada and Alaska: key and summary. Can. J. Bot. 54: 1386–1393.
Murbeck, S. 1886: Växtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. Bot. Notiser 1886: 191-202.
Mäkinen, Y. 1965: A probable case of ancient introgression between Carex digitata and C. pediformis ssp. rhizodes. Ann. Bot. Fennici 2: 19–32.
Mörner, C. T. 1935: Några bidrag till norrländsk floristik, grundade huvudsakligen på reseanteckningar inom årsföljden 1923–34. Bot. Notiser 1935: 254–272.
Nannfeldt, J. A. 1935a: Poa supina Schrad. i Sverige och dess hittills förbisedda hybrid med P. annua L. Bot. Notiser 1935: 1–16.
Nannfeldt, J. A. 1935b: Taxonomical and plant-geographical studies in the Poa laxa group. Symb. Bot. Upsal. 5.
Nannfeldt, J, A. 1937a: On Poa jemtlandica (Almqu.) Richt., its distribution and possible origin. A criticism of the theory of hybridization as the cause of vivipary. Bot. Notiser 1937: 1–27.
Nannfeldt, J. A. 1937b: Om Poa supinas utbredning i Norden. Bot. Notiser 1937: 258–265.
Nannfeldt, J. A. 1939: Några nya iakttagelser över Sagina saginoides (L.) D.T. och S. scotica Druce. Bot. Notiser. 1939: 711–717.
Nannfeldt, J. A. 1966: Dryopteris dilatata och Dr. assimilis i Sverige. Bot. Notiser 119: 137–152.
Neuman, L. 1901: Sveriges flora. Lund.
Nilsson, A. 1977: Spontana hybrider mellan fältarv och silverarv (Cerastium arvense x tomentosum). Svensk Bot. Tidskr. 71: 263–272.
Nilsson, Ö. 1974: Purpurgentiana (Gentiana purpurea L.) - en ny svensk växt. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1974 (2): 12–16.
Nilsson, Ö. 1976: Bidrag till kärlväxtfloran i västra Härjedalen. Svensk Bot. Tidskr. 70: 233–250.
Nilsson, Ö. 1982: Ett par anmärkningsvärda blomfärgsformer. Svensk Bot. Tidskr. 76: 78.
Nilsson, Ö. 1986: Nordisk fjällflora. Stockholm.
Nilsson, Ö. 1988: Johannesnycklar vid Johannisfors. Svensk Bot. Tidskr. 82: 257–265.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976: Projekt Linné rapporterar 1–13. Svensk Bot. Tidskr. 70: 165–175.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978: Projekt Linné rapporterar 64–79. Svensk Bot. Tidskr. 72: 1–24.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979: Projekt Linné rapporterar 93–105. Svensk Bot. Tidskr. 73: 71–85.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1982: Projekt Linné rapporterar 121–132. Svensk Bot. Tidskr.76: 135–145.
Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.
Nilsson, O. & Snogerup, S. 1971: Drawings of Scandinavian plants 55-59. Juncus L. Bot. Notiser 124: 311–316.
Nilsson-Tannér, P. 1968: Landet som Gud gömde. I Härjedalen. Allhems landskapsböcker. Malmö.
Nogler, G. A. 1984: Genetics of apospory in apomictic Ranunculus auricomus. V. Conclusion. Bot. Helv. 94: 411–422.
Nordal, I. 1985: Overvintringsteori og det vestarktiske element i skandinavisk flora. Blyttia 43: 185–193.
Nordin, I. 1954: Växtanteckningar från trakten av Vemdalen, Härjedalen, sommaren 1950. Bot. Notiser 1954: 52.
Nordin, I. 1958: Iakttagelser över växtvärld och fågelliv inom Storsjöns regleringsområde i Härjedalen. Stencil. Inst. f. växtbiologi. Uppsala.
Nordlander, J. 1894: Fale A. Burmans koncept-dagböcker förda under resor i Jämtland åren 1793–1802. I Norrländska samlingar III. Faksimilutgåva. Johan Nordlander-sällskapet 1990.
Nordström, K. B. 1915a: Växtgeografiska uppgifter från Vemdalstrakten i Härjedalen. Bot. Notiser 1915: 293–298.
Nordström, K. B. 1915b: Thlaspi alpestre i Härjedalen. Fauna och Flora 1915: 233–234.
Nygren, A. 1946: The genesis of some Scandinavian species of Calamagrostis. Hereditas 23: 131–262.
Olander, S. 1992: Ävjestarr i Ovanåker. Växter i Hälsingland och Gästrikland 10(2): 21–22.
Olsson, A. 1938: Den extensiva foderfångsten i Ytterbergs by i Härjedalen. Medd. Ups. Univ. Geogr. Inst. Ser A: 21.
Olsson, P. 1888: För norrländska provinser nya växter. Bot. Notiser 1888: 38^11.
Olsson, P. 1896: Växtlokaler för nya eller sällsynta växter i Norrland. Bot. Notiser 1896: 36^11.
Oredsson, A. 1981: Frekvensskattning som en funktion av närvaro och frånvaro. Svensk Bot. Tidskr. 75: 109–113.
Ouren, T. 1964: Floraen i Stören herred i Sör-Tröndelag. Det Kgl. Norske Videnskapers Selskab, Arbok 1964.
Palm, G. 1992. Landskapens röster. En bok för alla.
Palmgren, A. 1959: Carex-gruppen fulvellae Fr. i Fennoskandien. Flora Fennica 2. Helsingfors.
Persson, Å. 1965: Mountain mires. / The plant cover of Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 50.
Pettersson, B. 1989–90: Rödnarv ny art i Jämtland? Rödbläran 2(3): 12.
Rafstedt, T. 1978–80: Vegetationskarta över de svenska fjällen. Blad 18–20. Statens naturvårdsverk. Rafstedt, T. 1984: Fjällens vegetation. Jämtlands län. Statens naturvårdsverk.
Rafstedt, T. 1987: Vegetationskarta över norra Härjedalens skogsland och lågfjäll. Statens naturvårdsverk.
Rasa, C. M. 1979: Resenärer i Härjedalen från medeltid till 1924. Fornvårdaren 16.
Richards, J. 1985: Sectional nomenclature in Taraxacum (Asteraceae). Taxon 34: 633–644.
Rosendahl, H. V. 1915: Om Woodsia alpina och en sydlig inlandsform af denna samt Woodsia alpina x ilvensis nov. hybr. Svensk Bot. Tidskr. 9: 414–420.
Rosendahl, H. V. 1917: De svenska Equisetum-arterna och deras former. Arkiv Bot. 15(3).
Rune, O. 1949: Kobresia simpliciuscula funnen i Lappland. Bot. Notiser 49: 441-444.
Rune, O. 1953: Plant life on serpentines and related rocks in the north of Sweden. Acta Phytogeogr. Suec. 31.
Rune, O. 1955: Veronica tenella in Fennoscandia. Arch. Soc. Zool. Bot. Fenn. Vatiamo. 9: suppl.
Rune, O. 1957: De serpentinicola elementen i Fennoskandiens flora. Svensk Bot. Tidskr. 51: 1–63.
Rune, O., 1959: Förändringar i norrlandsfloran. Sv. Natur Årsskr. 1959: 73–86.
Ruuth, T. & Nilsson, Ö. 1978: Scleranthus annuus ssp. polycarpos, tuvknavel, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 71: 165–169.
Rydh, H. (red) 1948: Jämtland och Härjedalen. Uppsala.
Salvesen, P. H. 1986: Festuca vivipara in Southern Norway, infraspecific differentiation and systematic affinities. Symb. Bot Upsal. 27(2): 155–167.
Samuelsson, G. 1920: De nordiska Sagittaria-arterna. Svensk Bot. Tidskr. 14: 21–38.
Samuelsson, G. 1921: Floristiska fragment II. 1. Svenska fyndorter för Cystopteris Baenitzii Dörfl. Svensk Bot. Tidskr. 15: 98–99.
Samuelsson, G. 1934: Die Verbreitung der höheren Wasservegetation in Nordeuropa (Fennoskandia und Dänemark). Acta Phytogeogr. Suec. 6.
Samuelsson, G. 1943: Die Verbreitung der Alchemilla-Arten aus der vulgaris-Gruppe in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. Suec. 16.
Samuelsson, G. 1954. Maps of a selection of Scandinavian Hieracium species. [Utg. av E. Almquist.] K. Sv. Vet.-Akad. Handl., 4:e ser., 5(3).
Schissler, P. 1770: Herjeådahlens Hushållning. - Nytryck (1954) av äldre skrifter om Jämtlands län. X. (Utg. P. Nilsson-Tannér).
Selander, S. 1949: Potentilla norvegica som spontan i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 43: 117–121.
Selander, S. 1950: Floristic phytogeography of South-Western Lule Lappmark I, II. Acta Phytogeogr. Suec. 27, 28.
Selander, S. 1955: Det levande landskapet i Sverige. Stockholm.
Selling, O. 1944: De syd- och mellansvenska utposterna för Polystichum Lonchitis (L.) Roth. Svensk Bot. Tidskr. 38: 137–147.
Sernander, R. 1898: Studier öfver vegetationen i mellersta Skandinaviens fjälltrakter. 1. Om tundraformationer i svenska fjälltrakter. Öf\>ers. K. V. A. Förh. 1898 Nr 6: 325–352.
Sernander, R. 1899: Studier öfver vegetationen i mellersta Skandinaviens fjälltrakter. 2. Fjällväxter i barrskogsregionen. Bih. t. Vet.-ak. Handl. 24: 3: 16.
Sernander, R. 1910: Pinguicula alpina och P. villosa i Härjedalen. Några synpunkter på den centralskandinaviska fjällflorans vandringshistoria. Svensk Bot. Tidskr. 4: 203–217.
Sjörs, H. 1954: Slåtterängar i Grangärde finnmark. Acta Phytogeogr. Suec. 34.
Sjörs, H. 1956: Nordisk växtgeografi. Stockholm.
Sjörs, H. 1971: Ekologisk botanik. Stockholm.
Sjörs, H. 1973: Om botaniska skyddsvärden vid älvarna. Rapport till utredningen rörande kraftutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand. - Inst. f. växtbiologi. Uppsala.
Sjörs, H. 1979: Yttrande om naturvärdena inom Gullhögs- och Tönningfloarna i Härjedalen. Medd. Växtbiol. Inst. Uppsala 1979: 5.
Sjöstrand, M. G. 1833: Om Herjedalens naturbeskaffenhet och vegetation. K. V. A. Handl. Stockholm.
Smith, H. 1914a: Catabrosa concinna Th.Fr. *algidiformis nov. subsp. und ihre Nächstvervandten. Svensk Bot. Tidskr. 8: 245–252.
Smith, H. 1914b: Carex rufina Drej. i Härjedalen och Jämtland. Svensk Bot. Tidskr. 8: 269.
Smith, H. 1920: Vegetationen och dess utvecklingshistoria i det centralsvenska högfjällsområdet. Norrländskt Handbibi. Uppsala.
Smith, H. 1951: Härjedalstjällens flora förr och nu. I T. Arnborg och K. Curry-Lindahl (red), Natur i Hälsingland och Härjedalen: 363–374. Göteborg.
Smith, H. 1957: En botanisk undersökning av Neans dalgång. K. V. A. Avh. i naturskyddsärenden 16. Stockholm.
Snogerup, B. 1987: Släktet Odontites, rödtoppor i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 81: 145–153.
Stadling, J. 1894: Vår irländska fråga. Bref till Aftonbladet frän en studieresa genom Norrland. Stockholm. [Faksimilupplaga utgiven av Jämtlands läns museum 1987.]
Steen, E. 1965: Reindeer grazing problems. Acta Phytogeogr. Suec. 50: 281–284.
Stenar, H. 1950: Ytterligare några växtlokaler från Jämtland. Svensk. Bot. Tidskr. 44: 504–514.
Stenberg, S. 1959: Redogörelse för fil. mag. Sven Stenbergs växtbiologiska fältarbeten sommaren 1958 inom det av Lössens reglering berörda området i Härjedalen, utförda med biträde av kantor Sven Bjärbo, samt preliminär sammanfattning av de viktigaste resultaten. Rapport till Kungl. Vetenskapsakademiens naturskyddskommité. Stencil.
Sterner, R. 1986: Ölands kärlväxtflora. Utgiven av Å. Lundqvist. Lund.
Strandhede, S.-O. & Dahlgren, R. 1968: Drawings of Scandinavian plants 9-16. Eleocharis R. Br. Bot. Notiser 121: 1–10.
Stridh, B. 1988: Klibbal och högsta kustlinjen. Växter i Hälsingland och Gästrikland 6(3): 16–17.
Strömberg, A. 1952: Om Hedekalken. Geol. Fören. Förh. 73(3): 309–316.
Strömberg, A. 1955: Zum Gebirgsbau der Skanden in mittleren Härjedalen. Bull. Geol. Inst. Uppsala 35: 199–243.
Strömberg, A. 1961: On the tectonics of the caledonides in the south-western part of the county of Jämtland, Sweden. Bull. Geol. Inst. Uppsala 39.
Ståhl, P. 1988: En vecka med Agrostis mertensii. Växter i Hälsingland och Gästrikland 6 nr 1: 12–16.
Svedjemyr, O. 1989: Mästerroten, Peucedanum ostruthium - läkeväxt från medeltid. Svensk Bot. Tidskr. 83: 149–155.
Svensson, R. & Wigren, M. 1983: Klättens historia och biologi i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 77: 165–190.
Svenungsson, D. 1969: Socknen. Verbum.
Sylvén, N. 1966: Den svenska aspens variation med hänsyn till bladformen. Bot. Notiser 119: 169–176.
Thedenius, K. F. 1839: Anmärkningar om Herjedalens vegetation. Kongl. Vetenskapsakad. Handl. (för år 1838), tryckt 1839: 24–76.
Thedenius, K. F. 1839^12: Utdrag ur berättelse om resa till Herjedalen och Jemtland. 1 J. E. Wikström, Bot. Årsber. (tryckt 1844).
Thor, G. 1979: Utricularia i Sverige, speciellt de förbisedda arterna U. australis och U. ochroleuca. Svensk Bot. Tidskr. 73: 381–395.
Thor, G. 1987: Sumpbläddra, Utricularia stygia, en ny svensk art. Svensk Bot. Tidskr.81: 273–280.
Tigerschiöld, E. 1980: Tre underarter av Asplenium trichomanes, svartbräken, i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 74: 353–360.
Toivonen, H. 1981: Spontaneous Carex hybrids of Heleonastes and related sections in Fennoscandia. Acta Bot. Fennica 116.
Tolf, R. 1897: Berättelse öfver torfmosseundersökningar i Härjedalen sommaren 1896. Sv. Mosskulturför. tidskr. 1897: 15-24, 83–89.
Turesson, G. 1943: Variation in the apomictic microspecies of Alchemilla vulgaris L. Bot. Notiser 1943: 413–427.
Turesson, G. 1958: Observations on some clones and clone progenies in Alchemilla alpina L. Bot. Notiser 111: 159–164.
Ulvinen, T. & Varkki, A. 1986: Mierokki (Plagiobothrys scouleri), Lännen kulkuri. Lutukka 2: 60–62.
Unaeus, J. O. 1694: Härjedalensbeskrifning. Akad. avh. på latin. Översatt till svenska. Östersund 1899.
Walters, S. M. 1988: Alchemilla: a challenge to biosystematists. IB. Jonsell & L. Jonsell (red), Biosystematics in the Nordic flora. Symb. Bot. Upsal. 27(2): 193–198. Uppsala.
Wassén, G. 1966: Gardiken. Vegetation und Flora eines lappländischen Seeufers. K. V. A. Skr. i naturskyddsärenden 22. Stockholm.
Vegelius, J. 1981: Statistik och landskapsfloror. Svensk Bot. Tidskr. 75: 109–113.
Weimarck, G. 1971: Variation and taxonomy of Hierochloé in the Northern hemisphere. Bot. Notiser 124: 129–175.
Weimarck, H. 1963: Skånes flora. Lund.
Welander, P. O. 1925: En urskog i Härjedalen. Sveriges Natur. Svenska naturskyddsfören. Årsskr. 1925: 77–82.
Westman, G. 1985: Klibbal som relikt i mellersta Norrland. Svensk Bot. Tidskr. 79: 51–64.
Widén, K.-G. 1971: The genus Agrostis L. in eastern Fennoscandia. Taxonomy and distribution. Flora Fennica 5. Helsingfors.
Wischmann, F. & Nordal, I. 1987: Exit Dactylorhiza pseudocordigera - en antattendemisme redusert. Blyttia 45: 129–135.
Wistrand, G. 1962: Pite lappmarks kärlväxtflora med särskild hänsyn till skogslandet och de isolerade fjällen. Acta Phytogeogr. Suec. 45.
Wistrand, G. 1976: Nya iakttagelser över gräsinsåningarna vid Silvervägen i Arjeplog. Svensk. Bot. Tidskr. 71: 429^153.
Witting, M. 1949: Kalciumhalten i några nordsvenska myrvatten. Svensk Bot. Tidskr. 43: 715–739.
Wittrock, V. B. 1907: Linnaea borealis L. species polyinorpha et polychroma. Linnaea borealis L. en mångformig art. Acta Hort. Berg. 4(1).
Östergren, O. 1927: Några fynd och iakttagelser på det "centralsvenska högfjällsområdet”. Svensk Bot. Tidskr. 21: 18–32.
Handskrifter och brev
Arnell, H. W. 1904: Anteckningar om kärlväxter och mossor - Härjedalen. UUB, Dl44c.
Backéus, I. 1986: Vegetation och flora på Gullhög- och Tönningfloarna i östra Härjedalen. Opubl. manuskript, Växtbiol. Inst. Uppsala.
Behm, F. 1909: Växtlokaler för några i Wemdalens socken förekommande växter 1882–1904. I Selim Birgers samling. Riksmuseets bot. avd. bibliotek (brev).
Enander, S. J. 1917: Brev till S. Birger. Utformat som en komplettering till Birger (1908a). - I Riksmuseets bot. avd. bibliotek.
Hartman, C. 1841: Förteckning på Fjell- och andra växter observerade vid resan genom Herjeådalen 1841. Botaniska samlingar, 2. UUB D120b. [Hartman var vid denna resa 17 år gammal],
Nilsson, N. 1912, 1913: Brev till S. Birger om nya växtjynd. I Riksmuseets bot. avd. bibliotek.
Thedenius, K. F. 1842: Botanisk resa i fjällen 1842. Dagbok. UUB D120s.