Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "h. o. d.". Sjöstrand och andra äldre florister skilde förmodligen inte ut denna art från andra.

Knappsäv växer i Härjedalen i regel på älvstränder. Lokalerna ligger ofta nära vattnet och substratet består av fin, ofta gyttjeblandad sand.

Höjdgräns 450 m: Hede: Skälingshåns Ö strand (17D 5c 3- 2-,!).

I landskapet representeras arten av subsp. palustris. Det finns dock en kollekt, som tillhör subsp. vulgaris: Älvros: Stensloken (16E 6h, 1919, Cedergren i S och UPS). Strandhede betvivlar dock (anteckning i S, 1963) att kollekten verkligen kan vara från en så nordlig lokal: subsp. vulgaris går ungefär till ekgränsen (Strandhede & Dahlgren 1968). Å andra sidan är det svårt att tro, att den minutiöst noggranne Cedergren skulle ha förväxlat etiketterna. – Arten eftersöktes förgäves vid Stensloken 1992. Den lilla sjön var då nästan uttorkad.

Arten är funnen i 8 rutor och socknarna är Vemdalen, Hede, Linsell, Sveg, Överhogdal, Älvros och Lillhärdal. Av Strandhede 1960 bekräftade insamlingar finns bl a från Linsells by nära bron över Ljusnan (16D 9j, 1970, BD i UPS) och Älvros Stensloken (se ovan). Arten är särskilt vanlig uppströms Ljusnan från Linsell via Ransjöarna, Magrassen och Stavsjön till Hede.