Det är märkligt att arten inte uppmärksammades av de framstående fältbotanister, tillika väldiga samlare, som verkade i Lillhärdal kring år 1900. Kanske beror det på att de tillämpade ett annat artbegrepp än vad vi nu gör. Framtiden får utvisa om min bedömning av arten står sig. Åtskilliga belägg (i UPS) har samlats av SK och mig. Jonasson & Jonasson (1973) uppger, att arten är allmän i Linsell, men lokaluppgifter saknas, varför dessa lokaler måste uteslutas från kartan.
Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833) som Arundo calamagrostis. Dusén (1880) är dock tveksam. Han skriver: "Uppges af Sjöstrand, som helt säkert dermed sammanfattat följande [C. purpurea]. Bör närmare efterspanas." Hylander (1953) skriver : "ej uppg. för Hrj." – Det finns dock i S ett ark taget i Vemdalen: Brynnbäcken (17E 4a, 1893, F. Behm). Själv förbisåg jag arten i min Linsellflora (1973). Arten publicerades först av Jonasson & Jonasson (1973).
Ekologi
Grenrör växer på all slags våtmark, t ex i videsnår, gles sumpskog samt på älv- och bäckstränder. Arten verkar inte vara speciellt kulturgynnad men har någon gång observerats i diken och vid regleringsdammar.
Höjdgräns 620 m: Vemdalen: nära Kölvalldammen (17D 8j 2- 4-, 1986, BD i UPS).
Variation
Jag har även på senare år funnit det svårt att alltid skilja C. canescens från C. purpurea, särskilt när ståndarna inte kan iakttas. Mellanformer med endast obetydligt håriga blad och 5–6 mm långt snärp förekommer. Sådana exemplar har inte registrerats. Nygren (1946 s 201) har utförligt behandlat variationen och problem att skilja grenrör från brunrör. Till svårigheterna hör att en och samma planta av grenrör kan ha håriga eller nästan kala blad olika år, troligen beroende på variationer i klimatet.
Utbredning
Kartprickarna bygger på uppgifter av I. Backéus, F. Björkbäck, S. Kilander och BD. Arten är känd från 26 rutor i Vemdalen, Hede, Linsell, Sveg, Överhogdal, Älvros och Lillhärdal. Fördelningen är utpräglat östlig.
