Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Strätta, som är en av Härjedalens vanligaste växter, är inte nogräknad vad beträffar växtplatser. I fjällen växer arten i ängar tillsammans med andra högörter, samt i sydvända rasbranter och i videsnår. På lägre nivå förekommer strätta i gles, fuktig skogsmark och på älv- och sjöstränder. Den är något kulturgynnad och kan växa i diken och på vägkanter. Möjligen gynnas arten något av kalk.

Höjdgräns 1030 m: Hamrafjället (Kullman 1971).

Strätta växer i alla socknarna och har noterats i 303 rutor. Fördelningen är jämn: NV 67%, NÖ 72%, SV 66%, SÖ 75%.