Först uppgiven av Dusén (1880) på basis av bl a ett belägg i UPS: Ljusnedal: Tevån (17C 8h), 1878, G. Fineman). Ett ännu äldre belägg är från Ljusnedal: Mittåkläppen (18C 2f, 1867, Hulting i UPS).

Arten påträffas i gölar, smådiken och på grunt vatten i tjärnar och sakta flytande åar. Den kan alltså växa både i naturlig och kulturskapad miljö. Ibland ses arten på stränder som tidvis torrläggs.

Höjdgräns 1114 m: Tännäs: tjärn på Vättafjället (17C 7d, Östergren 1927).

Hårmöjan är funnen i 9 rutor. Som kartan visar är utbredningen nordlig, vilket ansluter till artens allmänna utbredning i Sverige. Socknarna är Storsjö, Ljusnedal, Tännäs, Hede, Linsell och Lillhärdal. Antalet fynd efter 1965 är påfallande litet i jämförelse med antalet äldre, vilket dock inte behöver indikera en tillbakagång utan kan bero på bristande undersökning.