Första fynd
Först uppgiven av Smith (1914a).
Ekologi
Dovresnögräset kräver långvarigt snöskydd och växer på mycket svagt lutande mark vid grunda vattensamlingar, ofta mellan större stenar. Arten anses i motsats till snögräs vara kalkgynnad (Nilsson 1986).
Höjdgräns 1325 m: Storsjö: Nåjbe S om Bullfjället (18C 4d, 1950, HSM i UPS). Flertalet lokaler torde ligga mellan 1100 och 1300 m, men en kollekt är från 880 m (mellan Njåmeletjarve och Predikstolen, HSM i S).
Variation
Hylander (1953) diskuterar dovresnögräsets relation till snögräs Phippsia algida. Han har med största tvekan behållit P. concinna som skild art. Han anser också att det är berättigat att sammanföra hela den skandinaviska populationen till var. algidiformis i motsättning till den P. concinna, som finns på Spetsbergen. Jag följer här Hylander och bortser från att Smith (1914a, 1920) upptar P. concinna och dess var. algidiformis under skilda rubriker. Elven (1986) har dock klargjort att endast Phippsia concinna förekommer i Sylarna–Helags och att den är väl skild från P. algida. Var. algidiformis synes vara ett onödigt taxon.
Utbredning
Dovresnögräs är känt från 4 rutor i Storsjö. Smith (1950) kunde konstatera, att en av artens allra ymnigaste lokaler, på Gråvålens östra sida, upptäckt på 1910-talet, nu var borta. I stället hade ängar med tuvtåtel Deschampsia cespitosa och smörblomma Ranunculus acris utvecklats, sannolikt beroende på de senaste decenniernas mildare klimat. Av kartan framgår, att utbredningen i Härjedalen avgränsas av linjer mellan N. Helagsstöten–Nedalssjöns SÖ-ände–Skarsfjället–Isenjaure–Skardörrsfjället–Njåmeletjarve.
Lokaler
I slutet av juli 1992 gjorde Niklas Lönnell (brev 1992) en specialundersökning av dovresnögräsets nutida förekomst i Härjedalen. Han fann en ny lokal, 1 km S om Hoken (18C 4d 3- 3-), och gjorde återfynd på följande lokaler: 300 m och 1 km NÖ om Isenjaure (18C 4c 0- 4- respektive 18C 4d 1- 0-), 1,5 km N om Isenjaure (18C 4c 1- 4-), 1 km NV om p. 1475 på Isengälta (= N–NV om tre småsjöar N om Isengälta, 18C 4d 3- 0-), 500 m S om Vaimatjarve (18C 5e 1- 3-) och 1 km V om Vaimatjarve (18C 5e 1- 2-).
