Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Vad fjällen beträffar uppger Kilander, att madrör oftast växer i myrar och fuktiga ängar, även av snölegekaraktär. I skogslandet växer arten också i våta ängar och nära sjöar, älvar och andra vattendrag.

Höjdgräns 1258 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955).

En gång anträffad med axgroende vippa, kanske efter ett parasitangrepp, i Hede 500 m NNV om Hede kyrka vid en arm av Ljusnan (17D 5g, 1989, SK i UPS).

Arten är inte funnen i Härjedalen/Åsarne men i de övriga socknarna. Antalet rutor är 148 med någon tyngdpunkt i SÖ: NV 37%, NÖ 38%, SV 26%, SÖ 45%.