Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

I fjällen växer arten i rishedar, fuktig björkskog, nedanför snölegor och vid bäckar. I skogslandet påträffas den särskilt ofta i sumpskog, men denna vanliga lummerart är i stort sett föga kräsen i fråga om skogsmiljökrav.

Två raser kan urskiljas i Härjedalen. Den ena är att anse som en fjällras, som givits namnet nordlummer (subsp. alpestre = var. pungens). Ibland, som i Lid (1985) har den fått artrang med namnet L. dubium. Jämfört med den andra rasen, revlummer, subsp. annotinum, har fjällrasen kortare och mer fintandade blad. Vidare har denna ras kortare ax (upp till 20 mm). Mellanformer är talrika, och inga försök har gjorts att skilja raserna åt i fält. Variationen kommer tydligt fram i herbariematerialet.

Arten är känd från samtliga socknar. Den är Härjedalens vanligaste lummerart. Underlag saknas för att ange underarternas individuella utbredning.

Antecknad i 339 rutor med fördelningen NV 80%, NÖ 81%, SV 66%, SÖ 75%.