Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "i fjelltrakten a."

Fjällnoppa växer ofta massvis i snölegor och på annan fuktig mark, såsom stränder, i bäckraviner och översilade fukthedar. Den tycks lätt spridas utefter gångstigar.

Höjdgräns 1673 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Det lägsta fyndet är gjort på ca 400 m: Linsell: Ransjö (16D 9j, 1910, Hjertman i GB).

Fjällnoppa har påvisats i Storsjö, Vemdalen, Ljusnedal, Tännäs, Hede, Linsell och Härjedalen/Idre. Den är registrerad i 106 rutor med stark dominans i de nordvästra snörika högfjällen: NV 71%, NÖ 18%, SV 7%, SÖ 0%. Arten har noterats i de flesta fjäll, inklusive de mer artfattiga såsom Särvfjället, Sånfjället och Idrefjällen.