Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "vid Grönfjellet".
Ekologi
Det anges ibland i litteraturen (senast Nilsson 1986) att kambräken skulle vara kalkskyende. Detta gäller knappast Härjedalen, eftersom ungefär hälften av lokalerna ligger i kalkrika områden. Jag har själv sett kambräken på fem lokaler i Härjedalen, och det är svårt att se någon gemensam miljöfaktor vid en jämförelse dem emellan: Hedbjörkskog med blåbärsris (2 lokaler)–ängsbjörkskog i kalkrik sluttning–myrkant–granurskog.
Höjdgräns ca 1050 m: Storsjö: Njåmeletjarves västsluttning nära en bäck (18C 6e 3- 0-, 1989, JA i UPS).
Utbredning
Kambräken är funnen i 10 rutor.
Lokaler
Storsjö: Grönfjället (18C 4h?, 1832, MGS i UPS), Södra Ljungdalsbergets sluttning mot Ljungdalen (18C 4j, Smith 1957), Njåmeletjarve, Orrknipparnas sydligaste del ca 800 m (18D 4a, Danielsson 1981; jfr fig 52), Viksjövålen i sluttningen mot Skärvagsvallen (18C 4i, Nilsson 1976). Tännäs: vid Anderssjöåfallet (17C 9d, N. Niordson, brev 1989), Hamrafjällets SV-sluttning (ON), 1 km S om riksröset 150 (18C 1b 0- 4-, BD i UPS), nära Sandåsvallen (17C 8e, M. Iwarsson, brev 1988), vid Tännån ca 1 km N om Malmagens V-ände (18C 0c, M. Iwarsson) ovanför Walles fjällhotell i kanten av ängsbjörkskog invid slalombacke, 1 ex (18C 0f 3- 0-, !). Hede: Grundsjövålens sydsluttning, 1 exemplar (17D 8b 3- 4-, !) i granurskog. Linsell: Dravagsvålens sydsluttning 1,3 km NNV om Sandbäcken i en rågång (16D 8h, Danielsson 1973, i UPS).
Det är något oklart vad Sjöstrand (1833) menade med Grönfjället. Jag har gissat att han menade Grönfjället SV om Öjön, eftersom han varit på fjäll i närheten av denna sjö. Men det framgår inte entydigt av reseberättelsen om han menar detta eller Grönfjället mellan Fjällnäs och Gröndalen. - Smith (1920) anger Tännäs: Gröndalen med Birger (1908a) som källa. Detta är möjligen skrivfel för Grönfjället.
