grönknavel
Scleranthus annuus
Mer information om arten

Första fynd

Först uppgiven av Dusén (1880). Belägg från Älvros: Kolsätt (16E 6j) taget av Dusén finns i S och UPS.

Ekologi

Flera av fynden är knutna till gamla järnvägsbankar, där arten växer i grus. Andra förekomster är belägna i grustag och på vägkanter.

Höjdgräns 420 m: Hede: nedom Ulvberget (17D 4h 4- 1-, BD i UPS).

Variation

I Sverige förekommer två underarter av grönknavel, subsp. annuus (grönknavel) och subsp. polycarpos (tuvknavel). Som visats av Ruuth och Nilsson (1978) kan de vara svåra att skilja åt, även på herbariematerial. Emellertid har subsp. polycarpos en lokal i Härjedalen. Övriga kollekter, i varje fall i UPS, tycks dock tillhöra subsp. annuus.

Utbredning

Arten är funnen i 7 rutor.

Lokaler

Hede: f.d. stationsområdet för Hede nedlagda järnvägsstation (17D 5g, 1989, SK i UPS), nedom Ulvberget (se under höjdgräns). Linsell vid kyrkan 1904–07 (16D 9j, Birger 1908a), Glöte (16D 7g?), 1916, GC i UPS). Sveg: Nilsvallen (16E 6f, Dusén 1880), Storfäringens f.d. järnvägshållplats (17E 0c 0- 1-, i), Svegs samhälle (16E 6e, flera uppgifter, senast 1923, Egerström i S), Overbergs f.d. järnvägsstation (16E 6d 3- 4-, !). Överhogdal järnvägsstationen (17E 1j 1- 3-, BD i UPS). Birger (1908a) uppger också Överhogdal: vid vägen 1905, vilket är något svårlokaliserat. Älvros: se Dusén (1880): återsedd 1984, !. Lillhärdal kyrkbyn (16E 2b, 1918, N. Nilsson i UPS), Olingsjövallen (16E 0e 4- 1-, 1986, LS). Dessutom finns en kollekt i UPS från en nu överdämd lokal: Sveg: Vembron (ca 6 km V om kyrkan, 1916, GC).

karta