Första fynd
Först uppgiven av Smith (1920). Smiths äldsta belägg är från 1910.
Ekologi
Hybriden växer ofta på steniga stränder.
Höjdgräns 1060 m: Storsjö nära Helags turiststation (1950, SK i UPS).
Variation
Borg (1967) har givit en noggrann beskrivning av hybriden. En viss risk för förväxling med E. variegatum finns men hybriden är grövre och slidtänderna är betydligt längre och har smalare genomskinliga kanter än smalfräken. - En bild av hybriden ges av Mossberg m fl (1992).
Lokaler
Hybriden är dessutom belagd från följande lokaler, samtliga i UPS: Storsjö: nära Daddsjöarna (18C 2g-h, Smith 1920), Däika (18C 3h, Smith 1920), Ö. Helagsskaftet (18C 6g, Smith 1920), Krustjärnarna (18C 6h, Smith 1920), södra foten av Predikstolen (18C 5f, 1910, HSM). Ljusnedal: Mittån ca 2 km uppströms dess inlopp i Messlingen (18C 1i 0- 4-, BD), sjön Messlingens NV del (18C 0j 4- 1-, BD) i sand. Tännäs: vid Svalåns fall (17C 9e?, 1911, MÖ).