Klotstarr tillhör det nordöstliga elementet i Sveriges flora. Utbredningsgränsen i Sverige mot väster är i regel skarp, och på flera ställen är det påfallande hur arten från att ha varit allmän plötsligt upphör. – En kollekt (1919, GC i UPS) har lokalangivelsen St. Tännsjön vid Tännsjöån. Cedergren befann sig vid denna tid (mitten av augusti 1919) i Rogenområdet och troligen avses St. Tännsjön (Stor-Tandsjön) och Tandsjöån. Lokalen motsvaras av den västligaste cirkeln på kartan.
Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Ekologi
Klotstarr växer framför allt i sumpskogar (mest gran) på plan mark, gärna på myrkanter och tuvor och ofta tillsammans med blåbär, hjortron och björnmossa. Arten kan också kolonisera vägrenar på skogsbilvägar genom fuktig mark.
Höjdgräns 750–800 m: Härjedalen/Idre 1 km SV om Fonnvallen (16D 5c 3- 0-, !). Arten växer knappast över barrskogen.
Utbredning
Klotstarr är känd från alla socknar. Den är trivial i östra Härjedalen men ovanlig i de västra fjälltrakterna. Arten är antecknad i 238 rutor, och fördelningen är NV 7%, NÖ 52%, SV 60%, SÖ 98%.
