Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): Helagsfjället och Storådörren i Storsjö.
Ekologi
Krusbräken växer i blockmark, bergbranter, snölegor och rasmark. Den tycks föredra kalkfattigt substrat, men några av lokalerna ligger i kalkområden (Helagsfjället, Funäsdalsberget och Dyckesberget). Krusbräken förekommer endast i ursprunglig miljö.
Höjdgräns 1280 m: St. Helagsstöten (Kilander 1955). Som lägst har krusbräken iakttagits i Linsell: Dyckesbergets sydbrant, uppskattningsvis ca 700 m (Danielsson 1973).
Utbredning
De 18 lokalerna fördelar sig på 7 rutor.
Lokaler
Storsjö: Blåfjället (18D 6b, LS), Dunsjöfjällets SÖ del (18D 6a, LS), 500 m NV om Dunsjöfjällskrevan (18C 5j, 1986, SK i UPS) bland stenar och block, Döllvålen (18D 6b, LS), Helagsfjället flerstädes, ibland massvis (Kilander 1955, många samlare 1842 och framåt, LD, S), Husvålen (18D 5a, 1836, TH i LD, S och UPS), Predikstolen (18C 5f, Smith 1920, UPS), Storådörren (18D 7b, Sjöstrand 1833), Särvfjällets SÖ-sluttning (17D 9e 3- 4-, 1992, BD i UPS) massvis i en utsmält snölega. Vemdalen: Henvålen region alpin (18D 1f, Cedergren 1916, S) bland block nedanför sydbranten. Stöten, nära toppen (17E 6b, Nordin 1954). Ljusnedal: Blåstötens nordsida vid tjärn 1,5 km N om p. 1332 (17C 9j, LS). Tännäs: Funäsdalsberget (1842, TH i S). Hede: Sånfjället 2 lokaler (17D 1–2g, ca 1890, EN i S). Linsell: Dyckesbergets S-brant (16D 8f, Danielsson 1973, UPS) i klippspringor, Glötesvålens topplatå (16D 8g, Danielsson 1973, UPS) bland block, Hovärken (16D 8e?, Birger 1908a).
