Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Bygdenamn och bruk
Ett provinsnamn i Härjedalen är gökstrå (Olsson 1938) .
Om vårbroddens användning skriver Modin (1911): "Med kvastar av detta gräs pryder bukullan ofta väggar ovanför sin säng i fäbodstugan; även hemma i bygden finner man ej sällan vårbrodden på samma sätt använd för dess vällukts skull."
Ekologi
På kalfjället finner man vårbrodd vid snölegor, i ängar, hedar och på klipphyllor samt ibland på gångstigar. Arten är kulturgynnad och växer ofta på torra gräsbackar vid gårdar och fäbodvallar, liksom i skogsbryn och på vägrenar.
Höjdgräns 1560 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955).
Variation
Vid granskning av det sparsamma herbariematerialet från Härjedalen framgår det, att vissa exemplar är helt kala på småaxens skaft och tomfjäll, medan andra är håriga. De förra representerar troligen den diploida Anthoxanthum alpinum Löve & Löve (fjällvårbrodd) och de senare den tetraploida A. odoratum L. (vårbrodd), jfr Alm & Elven (1989). Det enda säkra sättet att skilja dessa typer åt är dock att räkna antalet kromosomer (jfr I. Hedberg 1967, 1986). I fält har endast kollektivarten registrerats.
Utbredning
Vårbrodd, som finns i samtliga socknar, har registrerats i 356 rutor med fördelningen NV 93%, NÖ 86%, SV 69%, SÖ 72%.
Lokaler
Av kollekterna i UPS tillhör en enda A. odoratum s. str.: Linsell: Digervålen i socknens NÖ hörn (17D 2j, BD). De andra är samlade i fjällområdet: Storsjö: 0,5 km SV om Fältjägarstugan (18C 4f 1- 2-, BD). Tännäs: Fjällnäs (1909, Hägerström), Ösjökläppens sydbrant (18C 1e 0- 1-, BD). Dessa exemplar är kala och representerar troligen A. alpinum.
En på kromosomtal grundad kartering (med lokalförteckning) har publicerats av I. Hedberg (1967). Man kan schematiskt säga, att diploiderna finns i fjällen och tetraploiderna i låglandet. Blandpopulationer förekommer bl a i Sveg, Vemdalen och Linsell. I en sådan population med di- och tetraploider har Hedberg också konstaterat förekomsten av triploider: Hede: Långå (17D 5d). Triploiderna i blandpopulationer kan förmodligen anses som hybrider mellan A. odoratum och A. alpinum.