Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "Vid foten av Linsälls Wålar."

Man träffar oftast på arten i skuggiga bäckraviner och i väl bevattnade rasbranter och sydlutor. Där växer den gärna bland andra örter och ormbunkar samt buskar såsom tibast Daphne mezereum. Trolldruvan är gynnad av kalk, men många förekomster i SÖ Härjedalen ligger i områden med kalkfattig berggrund, vilket dock inte utesluter att moränen kan vara kalkhaltig.

Höjdgräns. Inga exakta uppgifter finns. Arten växer dock i Hamrafjällets björkregion (Smith 1920, Nilsson 1976), vilket innebär minst 750 m.

Variationen är inte studerad. Behm (1887) uppger en var. erythrocarpa Turcz från Vemdalen: Snösbygget (17E 1c). Inget närmare är känt om denna förekomst av en av namnet att döma rödfruktig form. Det är osannolikt att det skulle röra sig om röd trolldruva (A. erythrocarpa Fisch.) vars sydgräns går genom Västerbotten.

Känd från 25 rutor med lokaler i Storsjö, Vemdalen, Ljusnedal, Tånnäs, Hede, Linsell, Sveg och Överhogdal. Anmärkningsvärt är att arten inte påträffats i det stora område som Lillhärdal omfattar.