Första fynd
Först uppgiven av Murbeck (1886). Arten samlades dock redan 1836 av Thedenius på Funäsdalsberget. Vid denna tid var dess systematiska ställning ännu inte klarlagd.
Ekologi
Mjölkdunört växer i regel torrare än de andra arterna inom sektionen. Den påträffas ofta bland stenblock i och nedom rasbranter, gärna bland gräs och andra örter. Arten växer också i mindre sänkor utan kvarstående vatten. Den bildaraldrig så täta bestånd som fjäll- och källdunört.
Höjdgräns 1332 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Som lägst antecknad vid 430 m: Hede: 3 km Ö om Långå nära Ljusnan (17D 5e 1- 1-, BD i UPS).
Utbredning
Mjölkdunört har antecknats i 71 rutor med tyngdpunkt i fjällsocknarna: NV 41%, NÖ 14%, SV 17%, SÖ 3%. Arten finns i alla socknar utom Härjedalen/Åsarne, Överhogdal och Älvros.