Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "förekom på många ställen t.ex. vid Ränån och Skarffjellet ymnigt."

Hästhov växer främst på naturliga ståndorter såsom i fuktpartier i björkskog, på sand- eller lerhaltig jäsjord vid älvar, åar och bäckar samt vid källor. Dessutom förekommer hästhov på vägrenar och som ogräs i åkrar, men arten är klart vanligare i naturlig miljö, vilket återspeglas i fördelningen över landskapet.

Höjdgräns 1200 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955).

Hästhov har inte antecknats i Härjedalen/Idre men för övrigt i alla socknar. Antalet rutor är 119 och fördelningen är NV 46%, NÖ 28%, SV 17%, SÖ 20%. I Sveg och Lillhärdal är hästhov jämförelsevis sällsynt.