Första fynd
Först uppgiven under detta namn av Birger (1908a). Äldsta belägget är från 1836: Tännäs: Malmagen (17C 9c?, TH i S).
Ekologi
Mossöar i kallkällor, källbäckar och andra smärre vattendrag med kallt vatten (t ex från snölegor). Arten växer ibland tillsammans med fjälldunört.
Höjdgräns ca 1050 m: Tännäs: Bolagskammen (17C 9c, Nilsson 1976) Lokalen ligger enligt ÖN på kammens sydsida.
Utbredning
Källdunört är sedd i alla socknar utom Härjedalen/Åsarne, Sveg och Härjedalen/ldre. Den har noterats i 74 rutor med fördelningen NV 26 %, NÖ 13 %, SV 34 %, SÖ 7 %. Arten tillhör dem som har sin tyngdpunkt i SV. Dit hör också bäckbräsma Cardamine amara, jordranunkel Ranunculus hyperboreus och gullpudra Chrysosplenium alternifolium, arter som har särskilt många lokaler i det område där landskapets brutenhet är mest utpräglad (jfr diskussionen under bäckbräsma).