Första fynd
Först uppgiven av Thedenius (1839): "I Funnesdalssjön." Belägg finns i UPS.
Ekologi
Långnate växer på mjukbottnar i älvar, åar och sjöar.
Höjdgräns 848 m: Storsjö: Öjön (18C 4i, ÖN).
Utbredning
Arten är glest spridd över hela landskapet men är inte funnen i Härjedalen/Åsarne och Härjedalen/Idre. Den är sedd i 7 rutor.
Lokaler
Fynden efter 1965 är följande: Storsjö: Viksjön (18C 4j, SK i UPS), Öjön (18C 4i, ÖN). Ljusnedal: 2 km SSÖ om Ramundberget (18C 1f, Nilsson 1976). Tännäs: V. Frösttjärn (17C 4h 1- 3-, BD i UPS). Hede: Grundsjöarna (troligen 17D 9a och 8b, Lohammar 1972). Dessa sjöar reglerades efter Lohammars inventering, och troligen överlevde inte långnaten. – Lohammar (1958a,b) fann dessutom sterila praelongus-liknande exemplar i Lossen och Storsjön. De misstänktes vara P. perfoliatus × praelongus. Dessa lokaler är inte inlagda på kartan.
