Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833).
Bygdenamn och bruk
Bland en stor mängd provinsnamn kan nämnas natt-å-dag och svalublomster (börjar blomma vid svalans ankomst om våren), Modin (1911).
Ekologi
Styvmorsviol växer ofta sandigt. Arten uppträder som kulturogräs på ängsmark t ex vid fäbodvallar och turistanläggningar. Den växer ofta på torvtak. Styvmorsviol har inte påträffats på lokaler, där den kan tänkas vara ursprunglig.
Höjdgräns 1033 m: Helagsstugorna (Kilander 1955).
Variation
Arten representeras av subsp. tricolor. Blommans färg varierar åtskilligt, alltifrån praktfullt trefärgad till anspråkslöst gulvit. De senare formerna kan påminna om åkerviol men kan i regel särskiljas med hjälp av sporrens och kronbladens längd.
Utbredning
Styvmorsviol finns i alla socknar och i 237 rutor. Fördelningen är NV 39%, NÖ 61%, SV 49%, SÖ 69%, vilket torde hänga samman med att arealen kulturmark är störst i de östra delarna av Härjedalen.
Lokaler
En vacker massförekomst av styvmorsviol noterades 1986 i Överhogdal: vid Oppigården (17E 2j 0- 0-, !).