Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Arten gör intryck av att vara mindre kalkgynnad än den följande (lapptåg). Den växer främst på grus eller mineraljord i snölegor och alpina myrar.

Höjdgräns 1512 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Den lägsta lokal där arten iakttagits ligger på ca 850 m i jäsjordsområdet vid Öjön i Storsjö.

Polartåg förekommer i Storsjö, Ljusnedal och Tännäs. Den är noterad i 32 rutor med nästan alla lokaler i NV (sydgräns i Sverige).

Den sydligaste lokalen ligger i Tännäs: ca 1500 m SSV om toppen av Svansjökläppen (17C 8c, 1983, G. Herner enligt belägg, !).