vanlig rödmalva
Malva sylvestris subsp. sylvestris
Rödmalva är en gammal kulturföljeslagare, som framför allt hör kusten till. Den växer på kväverik, torr eller frisk mark i människans närhet och är karakteristisk för de äldre kustsamhällenas stigar, täppor och hamnområden, där den hör hemma invid sjöbodsväggen eller staketet till ”hagen”. Rödmalva växer också i gårdsmiljöer, speciellt på Tjörn, där den är vanlig över hela ön, vilket påpekades redan av Palmér (1927). Vägkanter, jordhögar och skräpmark av olika slag är andra ståndorter. Ibland kan den förekomma i stor mängd på fågelgödslade öar.
Första fynd
Först uppgiven från Bohuslän av Linné, som iakttog rödmalva i Kungälv på Bohus fästning under sin västgötaresa 1746. Han skriver: ”MALVA major (581.) som brukas, eller åtminstone borde brukas uti Apotheken, och är mer sällsynt, än den förre [Ballota nigra], växte i klipporna.” (Linnæus 1747).
Utbredning
Ganska vanlig vid havet och fjordarna i söder, ganska sällsynt till sällsynt i övrigt. 212 fynd i 73 rutor (26 %). – Fries: 163 fynd i 69 rutor (24 %).

