säv
Schoenoplectus lacustris
Säv växer vid stränder av sjöar och vattendrag på sand eller grusbotten ner till någon meters djup och kan bilda stora bestånd, vanligen utanför bladvassen. Den förekommer inte vid saltvatten men kan växa i sjöar nära havet.
Första fynd
Först noterad av Pehr Kalm från Väderöarna i Kville, där den växte uti djupa vattugölar och pussar. (Kalm 1746). Det är möjligt att han menar blåsäv som ännu inte var urskild och som är betydligt vanligare vid kusten. I så fall är Areschoug (1836) den som först uppger säv från landskapet, när han anger den som vanlig i Göta älv, vilket borde betyda att den också fanns på bohussidan.
Utbredning
Vanlig till mycket vanlig utom vid havet, där den nästan helt saknas i skärgården. 469 fynd i 194 rutor (69 %). – Fries: Allmän i inlandet, i skärgården sällsynt eller saknas. 367 fynd i 142 rutor (50 %).
