vattenmöja
Ranunculus aquatilis
Mer information om arten

De två varieteterna vanlig vattenmöja var. aquatilis och grodmöja var. diffusus kan inte klart hållas isär (Dahlgren 1955). De växer båda i näringsrika småvatten som dammar, diken, bäckar och små åar, gärna på skalhaltigt underlag. Förutom att det är svårigheter med bestämningar har också nomenklaturen och avgränsningen av taxa ändrats, vilket gör att jämförelser med tidigare uppgifter inte har kunnat göras. Några belägg är granskade av Gertrud Dahlgren, vilket visar att båda varieteterna finns i landskapet. Dessa fynd redovisas nedan, för övrigt behandlas arten kollektivt.

Vanlig vattenmöja: 6 fynd i 6 rutor, belägg i hBF, alla bestämda av Gertrud Dahlgren. Detta är sannolikt den vanligaste varieteten i Bohuslän.

Första fynd

Vanlig vattenmöja: Äldsta belägg bestämt till R. aquatilis var. aquatilis är samlat 1820 i Kungälv Bohus fästning av O Landgren 1860, belägg i GB !BJl 1990.

Utbredning

Spridd i hela landskapet utom i de magraste skogstrakterna i inlandet, där den saknas. 119 fynd i 66 rutor (23 %). – Fries: 284 fynd i 122 rutor (43 %).

Rättelser efter publicering

Publicerad som vattenmöja, Ranunculus aquatilis. Numer anses grodmöja vara en egen art, R. trichophyllus, och dess bekräftade lokaler redovisas under denna. Det som ovan kallats vanlig vattenmöja R. aquatilis var. aquatilis kallas numer enbart för vattenmöja, Ranunculus aquatilis.

Lokaler

Vanlig vattenmöja: Uddevalla Ljung bäck 250 m V om Kolbengtseröds gård 646476 127415 BGn, GBö 2001. Lysekil Brastad Medbo, bäck V om Hedarna 648007 124660 EFa 2003. Bro Skådene, Broälven Ö om vägen 648694 124823 EFa 2005. Skaftö Näreby, dike 300 m S om Långedal 646390 124378 TTo 2005. Sotenäs Kungshamn Dyremyr, damm vid motionsspåret 648058 123394 EBl 1995. Tanum Tanum Musön, dike 75 m SV om östligaste husen 651014 123555 GWe, ANn 1996.
karta
histkarta