bockrot
Pimpinella saxifraga
Mer information om arten

Bockrot växer oftast exponerat på torr till frisk, sandig mark i naturbeten, hagar, torrbackar, hällmarker, men även på vägkanter, banvallar och annan ogödslad gräsmark, ofta tillsammans med gulmåra, blåklocka och röllika. Arten klarar hårt bete men tål inte kvävegödsling. Alla våra fynd härrör sig till underarten vanlig bockrot ssp. saxifraga. Några oklara äldre uppgifter om sammetsbockrot ssp. nigra finns, men de verkar mycket osäkra och är inte medtagna i någon av upplagorna av Fries (1945, 1971).

Första fynd

Pehr Kalm uppger bockrot från Väderöarna i Kville socken växande på sidor av backar som merendels voro nog stenige, och där nedanföre och iakttar mellan Skee och Näsinge att den hör till de örter, som hästen äter. (Kalm 1746).

Utbredning

Mycket vanlig. 1557 fynd i 258 rutor (91 %). – Fries: Allmän. Känd från alla socknar. 573 fynd i 183 rutor (65 %).

karta
histkarta