Ängshaverrot växer solöppet på torr till frisk, gärna grusig mark och anträffas oftast på vägkanter, banvallar, järnvägsområden men även i igenväxande gräsmarker, övergivna grustag, utfyllnader och skräpmark. Enligt Fries (1945) spridd från Göteborg, Kungälv och Uddevalla med vägbyggen. Vägarna kan tydligt urskiljas på den äldre kartan. Spridningen har sedan fortsatt och arten saknas nu endast i de inre höglänta skogsområdena.