vintergröna
Vinca minor
Vintergröna har sedan länge odlats som prydnadsväxt. Man finner den kvarstående från odling och kraftigt spridd i täta mattor i skogsbryn kring gamla tomter och kyrkogårdar. Den har även spritts med utkast till vägkanter, där den också breder ut. Den har ökat starkt sedan mitten på 1900-talet, kanske beroende på att ödetorpen blivit fler.
Första fynd
Först publicerad som förvildad av J E Palmér (1927), spridd från planteringar på kyrkogårdar.
Utbredning
Mindre vanlig och jämnt spridd i landskapet. 153 fynd i 111 rutor (39 %). – Fries: 7 fynd i 7 rutor.