toppdån
Galeopsis bifida
Toppdån växer på frisk till fuktig, kväverik mark kring gårdar, i åkerkanter, på trädor, intill gödselstäder och ladugårdar, i gödslade betesmarker samt i rasmarker med gles lövskog och på hyggen, men även på utfyllnader och jordhögar. Dessutom är toppdån vanlig på tånggödslade havsstränder tillsammans med snärjmåra och krusskräppa.
Första fynd
Publicerad från Bäve Kasen, Resteröd Ulvesund och Ljung Ljungskile av Heintze (1917). Förmodligen var det denna art, som ännu inte var skild från pipdån, som Pehr Kalm såg 1742 på Väderöarna i Kville socken, där den räknas upp tillsammans med andra växter på havsstranden (Kalm 1746).
Utbredning
Mycket vanlig och jämnt spridd. 1226 fynd i 269 rutor (95 %). – Fries: Allmän. Känd från alla socknar. 462 fynd i 195 rutor (69 %).

