judaspenningar
Lunaria annua
Judaspenningar är sedan gammalt odlad som prydnadsväxt. Den förvildas på näringsrik mulljord nära bebyggelse och hör till de små kustsamhällenas speciella flora, där den växer på gamla tomter, slänter, stenskoningar utmed gångstigar och på outnyttjade markbitar mellan husen. Arten har blivit betydligt vanligare sedan förra inventeringen, men den kanske också har antecknats i högre grad.
Första fynd
Uppges av A A Lindström (1920) från Marstrand, där den sägs växa i staden, stundom självsådd.
Utbredning
Ganska sällsynt. 79 lokaler i 59 rutor (21 %). – Fries: 6 fynd i 5 rutor.

