Uppgiven från steniga backar på Väderöarna i Kville av Pehr Kalm (1746). Både lokalen och följearterna tyder dock på att det är bergkårel Erysimum strictum, som Kalm sett. Bergkårel finns inte med i Linnæus Flora svecica (1745) utan kommer med först i andra upplagan (1755), sedan han sett arten i Kungälv, se denna art. – Åkerkårel uppges annars tidigast från Tjärnö Syd-Koster av M v Düben (1843).