Först uppgiven av Sjöstrand (1833).

Subsp. monostachyon påträffas ofta i lågalpina rishedar av olika typer. Subsp. clavatum förekommerofta vid stigar och på avschaktningar intill skogsbilvägar men givetvis också på naturliga ståndorter, såsom i mossrik granskog.

Höjdgräns (subsp. monostachyon) 1327 m: Stora Helagsstöten (Kilander 1955). Högsta notering för subsp. clavatum är 560 m: Storsjövägen S om Ljungan 1 km NV-ut från bron över Skärkan (18D 4a 0- 3-, !).

Arten representeras av två underarter: Mattlummer, ssp. clavatum, och riplummer, subsp. monostachyon. Den senare karakteriseras främst av att ha ett enda ax på kort skaft (högst 2 cm).

Mellanformer med ett ax men med skaft 2 cm förekommer sällsynt. Även exemplar med tre ax har insamlats (i Sveg Herrö).

En mellanform med tre enkla ax och ett dubbelax samt skaft mellan 3,5 och 2,5 cm är tagen i Storsjö 3 km SSÖ om Juliusvallen på ca 750 m (18D 2c 4-1-, !).

Kollektivarten är antecknad i 165 rutor. Den är känd från samtliga socknar. Fördelningen är NV och NÖ 41%, SV 28%, SÖ 45%.

Typisk subsp. clavatum föreligger från följande belagda lokaler utöver dem som nämnts i samband med höjdgränsen. Beläggen finns i UPS och är samlade av BD efter 1965: Linsell 1 km N om kyrkan vid landsvägen (16D 91- 4-), Sveg Herrö (16E 5d 4- 0-) i barrskog. Överhogdal Holmvallen (fäbod) (17E lh 4- 4-), vid "Saras fors" i granskog bland mossa (17E Oj 3- 4-).

Dessutom har subsp. clavatum noterats av mig på följande lokaler: Vemdalen Sandbäckdalen (17E 4b 0- 3-),ca 1 km N om Sörgårdsvallen vid stigen mot Rönnbergsvallen (17E 2d 3- 0-). Sveg Bäckarna (fäbod) (17E 0e 3- 1-), vid vägen ca 1 km NÖ om Nybodarna (17E 0b 4- 2-), vid skogsbilvägen ca 1 km N om Storfäringen (17E 0c 1- 1-). Överhogdal NV om Haverötjärnen (17E2j 2- 3-), N om Rötjärnen (17E lj 2- 1-). Älvros järnvägsstationen (16E 6h 3- 0-). - Det är tydligt att subsp. clavatum är östlig i Härjedalen.