Första fynd
Först uppgiven av Birger (1908a).
Ekologi
Växtplatsen på Ulvknätten är en välbevattnad sydluta med sälg och annan lövvegetation. I övrigt växer örnbräken på mer eller mindre torr, öppen skogsmark, gärna i tallskog och även (som i Överhogdal) vid vägkanter. Den är något kulturgynnad och tycks trivas på kalhyggen.
Om man kommer från Göta- eller Svealand är det svårt att acceptera det faktum att ornbräken är en raritet i Härjedalen. Arten visar heller ingen tendens att utvidga sin areal här. Förmodligen utgör det kalla klimatet ett hinder med talrika frostnätter på försommaren. Den måttliga höjdgränsen tyder också på att köldtoleransen är låg.
Höjdgräns ca 630 m: Tännäs: Ulvknätten, nedom sydbranten (17C 6g 1- 2-, Danielsson 1981).
Utbredning
Arten är känd från 6 rutor.
Lokaler
Storsjö: 500 m NÖ om Falvik (18D 3e 4- 3-, SW) vid en bäck. Tännäs: Ulvknättens sydbrant, se ovan (UPS). Linsell: näset N om Över-Ransjön (17D 0j 4- 2-, Danielsson 1973, UPS). Sveg: Duvberget (16E 7d, EN enligtBirger 1908a), Tällbergets SV-sluttning nära Brattforsen (16E 8g 3- 2-, Danielsson 1986) nära Vargknättjärnen (16D 5j 3- 3-, Danielsson 1986 i UPS). Överhogdal: Frägnberget (17E 2i–j, Birger 1908a), kyrkbyn nära Mon (17E 1j 4- 2-, !) invid landsvägen, Petersburg (17E 2j, 1919, GC i UPS). Birger (1908a) anger dessutom: vid vägen i Överhogdal, oklart var.
