kanelros
Rosa majalis
Första fynd
Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "Rosa spinosissima: i synnerhet vid Ljungdalsby och på öarne i Storsjön".
Ekologi
Kanelrosen är främst bunden till stränderna av älvar och andra vattendrag. Växtplatserna är ofta steniga. Man kan också finna arten långt från vatten, såsom i sydvända rasbranter och i blockmarker på mer plan mark.
Höjdgräns 913 m: Storsjö: Stortuvans S-brant (18C 6i, Kilander 1955).
Utbredning
Kanelrosen är antecknad i 92 rutor men inte påvisad i Härjedalsdelen av Åsarne och Idre. Fördelningen har tyngdpunkten i SÖ: NV 14%, NÖ 21%, SV 20%, SÖ 34%. Kartan visar att lokalerna ligger tätt vid långa sträckor utefter Ljusnan och Ljungan. Många av de övriga lokalerna ligger också vid vattendrag, som dock inte är utritade på kartan.
