Först uppgiven av Sjöstrand (1833): "Arundo phragmites vid sjöar i södra delen af Herjedalen."

Provinsnamn är rör eller blister (Modin 1911).

Om "bitmärkena" på vassens blad berättar en sägen från Lillhärdal (Modin 1911). Den Onde ("Gammkärn") deltog även i skapelsen. Gud och den Onde kom överens om att skapa varsin växt och se efter, vem som kunde åstadkomma den längsta växten utan leder. Gud skapade då säven och den Onde vassen. Vid synandet befanns det att Gud varit i stånd att skapa en växt utan både blad och ledknutar. Detta förtröt den Onde så att han blev arg och försökte bita av bladen på den växt han skapat. Av detta ser man än i dag märkena på vassens blad: där är liksom två bitmärken.

Täta vassfält liknande dem i Sydsveriges övergödda sjöar saknas i Härjedalen. På sin höjd förekommer en gles bård av vass utefter sjöstränderna. Vass kan också växa på löst förankrade öar, som ibland kommer på drift i samband med islossningen. Glesa bestånd av vass förekommer också i inte alltför fattiga kärr samt i diken. Vass uthärdar inte tillvaron i hårt reglerade sjöar. Kartan ger kanske intryck av att det finns lokaler vid Lossen och Svegssjön. De ligger dock i småsjöar intill dessa regleringsmagasin.

Höjdgräns 111 m: Tännäs: Tänndalssjöns NV del (17C 8e 1- 1-, ÖN).

Vass är antecknad i 77 rutor och i alla socknar utom Härjedalen/Åsarne och Härjedalen/Idre. Fördelningen är NV 7%, NÖ 16%, SV 13%, SÖ 41%. Arten undviker de allra fattigaste delarna av Vemdalen och Lillhärdal liksom i stort sett hela fjällområdet på grund av att den i regel inte överskrider 700 m.