Först uppgiven av Dusén (1880) från Hedeviken O om Hede kyrkby.

Ängskavle är, förmodligen senare än timotej, införd som fodergräs i Härjedalen. Birger (1908b) nämner att Alopecurus pratensis-vallar är vanliga i landskapet. Arten är kvarstående vid många isolerade fäbodar och odlingar, t ex vid Fiskbäckvallen och Nordfjells stuga (18C 2c 1- 4-, !).

Höjdgräns 830 m: Tännäs: Fiskbäckvallen (17C 5f, !).

Ängskavle är funnen i samtliga socknar. Antalet rutor med fynd är 157. Fördelningen är jämn: NV 32%, NÖ 37%, SV 29%, SÖ 44%. Ängskavle och timotej har ungefär samma frekvens och fördelning i Härjedalen.