Först uppgiven av Dusén (1880).

Ängar och ängsfragment, gräsplaner och vägkanter vid fäbodar och annan bebyggelse. Arten är alltid kulturspridd.

Höjdgräns 820 m: Hamrafjället (Kullman 1977).

Vitblommiga exemplar ses sällsynt, t.ex. i Sveg: Åsvallen (16D 6i, !).

Ängsklocka finns i Vemdalen, Tännäs, Hede, Linsell, Sveg, Överhogdal, Älvros, Lillhärdal och Härjedalen/Idre. Den är funnen i 29 rutor, av vilka flertalet, som synes av kartan, ligger i sydöstra Härjedalen, där de största arealerna kulturmark finns.